Fortsätt till huvudinnehåll

Brinnande bock och stor pudel



Min f d arbetskamrat Fredrik Virtanen skriver på Aftonbladets ledarsida om den numera världsberömda bocken i Gävle. Bocken är en tillgång för både kommersiella och kommunala krafter och har en egen hemsida som Fredrik citerar. Ingen är särskilt ledsen över branden, synd bara att den inträffade för tidigt i år. Den brinnande bocken har satt Gävle på kartan.

Vi tillbringade en julhelg i Gävle för tio år sedan när vår dotter bodde där. Detta år fick stans föreningar hjälpa till med vakthållning i en för ändamålet byggd stuga. Men det hjälpte inte, bocken brann ändå. Min blivande måg berättade att vakterna hade somnat efter att ha tittat för djupt i glöggflaskan, eller vad det nu var de drack, och vaknade först när lågorna flammade meterhöga.

Men Fredrik poängterar att Gävle och dess styrande har större problem än så. Samma morgon som bocken brann publicerade arbetsförmedlingen senaste arbetslöshetsstatistiken.12 procent av Gävles invånare är arbetslösa, vilket är långt över rikets genomsnitt på 8 procent. Något att fundera på över julskinkan.

Sitter och funderar över om något liknande kan sätta Mjölby på kartan och av någon anledning landar jag i Viringerondellen och dess jättepotatis.  Men stopp nu. Inte ska jag sitta här och uppvigla till brottslighet. Absolut. Inte.

Förstår inte hur jag tänkte där.

När jag ändå är inne på ämnet är det nog en och annan i Mjölby som kan tänka sig att utplåna Östergården från jordens yta. I lördagens Corren (insändarsidan) gör utbildningschefen Lotta Gylling och kommunchefen Dag Segrell en pudel av en storlek som jag aldrig sett två chefstjänstemän göra tidigare. Östergården ska renoveras en tredje gång och föräldrarna ska kompenseras ekonomiskt. Barn och personal från ”gamla” Östergården ska inte behöva placeras där igen. (Vilka vill dit överhuvudtaget?).

Varför lär sig Mjölby kommun aldrig? För tio år sedan var det samma mögelproblem med en barack som var placerad utanför Lagmansskolans entré. Efter långa diskussioner, många föräldraprotester och tidningsartiklar revs mögelbaracken och klassen flyttade in i skolhuset.

 Här är den. Ifall ni till äventyrs missat den .


Fast det kan ju inte Gylling, Segrell eller fastighetschefen Per Hellman lastas för. De var inte anställda i Mjölby kommun då. Men kanske någon politiker minns? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...