Fortsätt till huvudinnehåll

Brinnande bock och stor pudel



Min f d arbetskamrat Fredrik Virtanen skriver på Aftonbladets ledarsida om den numera världsberömda bocken i Gävle. Bocken är en tillgång för både kommersiella och kommunala krafter och har en egen hemsida som Fredrik citerar. Ingen är särskilt ledsen över branden, synd bara att den inträffade för tidigt i år. Den brinnande bocken har satt Gävle på kartan.

Vi tillbringade en julhelg i Gävle för tio år sedan när vår dotter bodde där. Detta år fick stans föreningar hjälpa till med vakthållning i en för ändamålet byggd stuga. Men det hjälpte inte, bocken brann ändå. Min blivande måg berättade att vakterna hade somnat efter att ha tittat för djupt i glöggflaskan, eller vad det nu var de drack, och vaknade först när lågorna flammade meterhöga.

Men Fredrik poängterar att Gävle och dess styrande har större problem än så. Samma morgon som bocken brann publicerade arbetsförmedlingen senaste arbetslöshetsstatistiken.12 procent av Gävles invånare är arbetslösa, vilket är långt över rikets genomsnitt på 8 procent. Något att fundera på över julskinkan.

Sitter och funderar över om något liknande kan sätta Mjölby på kartan och av någon anledning landar jag i Viringerondellen och dess jättepotatis.  Men stopp nu. Inte ska jag sitta här och uppvigla till brottslighet. Absolut. Inte.

Förstår inte hur jag tänkte där.

När jag ändå är inne på ämnet är det nog en och annan i Mjölby som kan tänka sig att utplåna Östergården från jordens yta. I lördagens Corren (insändarsidan) gör utbildningschefen Lotta Gylling och kommunchefen Dag Segrell en pudel av en storlek som jag aldrig sett två chefstjänstemän göra tidigare. Östergården ska renoveras en tredje gång och föräldrarna ska kompenseras ekonomiskt. Barn och personal från ”gamla” Östergården ska inte behöva placeras där igen. (Vilka vill dit överhuvudtaget?).

Varför lär sig Mjölby kommun aldrig? För tio år sedan var det samma mögelproblem med en barack som var placerad utanför Lagmansskolans entré. Efter långa diskussioner, många föräldraprotester och tidningsartiklar revs mögelbaracken och klassen flyttade in i skolhuset.

 Här är den. Ifall ni till äventyrs missat den .


Fast det kan ju inte Gylling, Segrell eller fastighetschefen Per Hellman lastas för. De var inte anställda i Mjölby kommun då. Men kanske någon politiker minns? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...