Fortsätt till huvudinnehåll

Vi står inför värsta helgen



Bara en dag till nyårsafton. En av de mest ångestladdade helgerna i Svedala. Stanna hemma och äta gott och skicka SMS till vänner och släktingar eller gå på partaj? I det senaste alternativet gäller att bli lagom full. Med detta menas att bli tillräckligt full för att inte framstå som sitt vanliga tråkiga vardagsjag, men inte tillräckligt berusad för att behöva kräkas på muggen. Tro mig, den gränslinjen är tunn men med stigande ålder och erfarenhet lättare att klara. Den gyllene medelvägen. Lagom är ett underskattat ord i det svenska språket.

I ungdomens tid var nyårshelgen ett helvete om man var singel. Fick man inte till det en nyårsafton var glasberget det som väntade i decennier framöver. Då hade man ändå betalat en mindre förmögenhet för en seg, torr, kall kyckling med potatisgratäng på Statt i Motala eller Starby i Vadstena. Bara midsommarafton var mindre ångestladdad men då slapp man åtminstone betala ockerpriser på en kommunalt subventionerad krog med vinröda, decimetertjocka heltäckningsmattor.

En av de mest upphaussade nyårshelgerna var inför millenniumskiftet 2000. Någon som minns? Massmedia frossade i kommande problem. Datorer skulle braka samman, tåg kollidera, flygplan störta, vatten och fjärrvärme upphöra. Kaos, anarki och samhällets upplösning. Även en normalt sansad person som Mjölbys kommunalråd Jörgen Oskarsson räknade med att behöva tillbringa nyårsnatten i Stadshuset tillsammans med kommunchefen. Tänk dig att tillbringa en nyårsnatt i Stadshuset tillsammans med en karl som har kontoret på andra sidan korridoren 364 övriga dagar om året. ”Jaha, nu har VA-verket i Mjölkulla slutat fungera. Ska vi släppa ut skitberget i Svartån och hoppa att Linköping löser problemet?”

Vi tillbringade kvällen hemma tillsammans med släktingar med god mat och lagom att dricka. Enda problemet var att en av hundarna fes infernaliskt och ofta. Han var väl extra nervös, stackarn. Men hustrun sa att det luktade inte värre än en vanlig hundlös lördagskväll. Vad hon nu menade med det.

Med facit i hand vet vi vad som hände. Ingentingen som redaktör Norén brukar säga. Massmedia har inte alltid rätt. Kungsvägen var lika tom som vanligt på nyårsdagen och i villor, radhus och lägenheter rådde baksmälla, ruelse och snabbt glömda nyårslöften om ett bättre och smalare liv.

En annan praktisk detalj att tänka på inför måndagen. Välj nyårspartaj nära hemmet för taxi fungerar inte. Tänk att på att ett fyllo inte klarar att bära ett annat fyllo (hen) över ett antal snödrivor.

Stanna hemma. Ät gott (undvik kyckling) men var nykter. Pussa ingen annan än din lagvigda. För är du i min ålder och har vuxna barn vet du att telefonen ringer någon timme efter midnatt och i telefonen hörs en bekant röst: ”Farsan, kan du hämta oss. Taxi har slutat köra och vi fryser om fötterna.”

Gott nytt år önskar jag alla i slott och koja! The same procedure next year.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.