Tag det rätta, tag Cloetta

Cloetta slutar sponsra LHC med arenanamnet och en skälvning drar igenom Idrotts-Östergötland. Nyheten anses så stor att den toppade Correns etta igår tillsammans med öppningsmatchen i dam-EM

Hur mycket Cloetta betalat för arenanamnet under de tio åren behåller parterna för sig själva. Vd Lars Påhlsson vill inte redogöra för vilka skäl som legat till grund för beslutet. Och varför ska han göra det? Det är inga skattepengar som spenderas.

Fritt fram för spekulationer. Cloetta kanske inte vill förknippas med sporten ishockey eller LHC? Kanske företaget ska sponsra SON i Norrköping i stället. Tänk dig en annons med ett notblad och en stråke med texten ”Kexchokladens papper prasslar mest och bäst i pausen”. Eller hamnar sponsormiljonerna hos Piraterna i Motala. ”Speedway är fart och fläkt, med kexchoklad blir du mätt”.

Eller att Leaf-koncernen behöver spara. De senaste boksluten har väl inte varit imponerande.

Nyheten anses vara av den digniteten att Linköpings ks-ordförande Paul Lindvall kommenterar. Till Corren säger han att Cloetta gör ett stort misstag. ”Bra marknadsföring till rimlig kostnad ska man vara rädd om. Andra företag ser säkert chansen.”

Med vilken auktoritet uttalar sig kommunalrådet? Är han expert på det området också? Eller förbereder han en reträttplats som marknadsföringskonsult om det går åt helsike i nästa års val?

Går det att överhuvudtaget mäta effekten av reklam och marknadsföring på ett objektivt sätt? I min närbutik är det nästan alltid erbjudanden typ ”Köp tre kexchoklad, betala för två”, men inte köper jag fler chokladbitar för att fabrikanten sponsrar en islada i Linköping.

Men det skulle onekligen vara en ödets ironi om Marabou går in som sponsor och döper om ispalatset till Daim Center. Då biter nog Cloettadirren sönder en Ahlgrens bil eller två.

Hur som helst. Risken för att LHC rasar ner i källaren (allsvenskan) för att klubben går miste om Cloettas miljoner är nog liten. Andra företag är beredda att ta vid om villkoren är det rätta. På den punkten har nog Lindvall rätt.

I väntan på dramats upplösning säger jag som den myndige, vitrockade mannen i reklamen: Tag det rätta, tag Cloetta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen