Fortsätt till huvudinnehåll

Varför gnäller Lindvall?



Idrott och politik hör ihop. Kom inte och påstå något annat. Som nu när byggmästare Cocossa vill gräva ett sju miljoner stort hål i Linköpings budget för anläggandet av en parkeringsplats vid Linköping Arena.

Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M) är enligt Corren mäkta irriterad över den senkomna fakturan och ägnade en stor del av gårdagen att diskutera frågan med kommunens byggfolk och jurister. Hans uppfattning är att Botrygg inte har saklig grund för kravet.

Det är lätt att se detta som en match mellan två viljestarka herrar och inte två organisationer. Men vad gnäller Lindvall för? Cocossa är inte känd som den affärsman som godtar motpartens synpunkter rakt av, oavsett vem som sitter på andra sidan bordet. Tillhör inte Lindvall ett parti som gillar kaxiga entreprenörer? Eller gäller de känslorna bara vart fjärde år och inte i den kommunala vardagen?

De följande förhandlingarna lär väl knappast underlättas av att Lindvall offentligt recenserar Cocossa i tidningen och indirekt målar ut honom som en Krångel-Pelle. ”Det har varit ovanligt trassligt att ha Botrygg som motpart i olika frågor”.

Mycket talar för att denna tvist avgörs i en miljö där domaren inte bär pastellfärgad, kortärmad skjorta utan kostym och slips. Till glädje för alla juristers svällande bankkonton.

Linköping och Norrköping konkurrerar alltid. Ingen infödd östgöte tror riktigt på att kommunerna slagit sina påsar samman i Fjärde glesbygdsregionen eller vad det nu heter. Correns ledarsida är idag ofin nog att påpeka att Linköping slår Norrköping med 1-0 i fotbolls-EM.  Medan arrangemanget verkligen satt sin prägel på residensstaden med höga publiksiffror och spännande matcher har det gått nästan oförmärkt förbi i Norrköping.

Varför är det så? Ledarskribenten har en förklaring som också jag kan köpa. Linköping har ett duktigt damfotbollslag medan Norrköping har sitt IFK med allt vad det innebär av traditioner och stora framgångar i många decennier.  Fotbollsvännerna i Norrköping har nog mest svurit åt att EM tvingat IFK till tre raka bortamatcher. Eller så är förklaringen  att Norrköpings kommunalråd Lars Stjernkvist håller på Sleipner. Bara en sån sak.

Nu från länets kolosser till en av de minsta kommunerna i västra delen av länet. För två år sedan utropade en naiv reporter i Östnytt att nu är vindkraftsdiskussionerna i Ödeshög över för nu har fullmäktige antagit en vindkraftsplan. Den reportern vet inget som Ödeshögs politik eller sociala förhållanden skrev jag då. För i ”bynn” fortsätter alltid diskussionerna mellan partierna, inom partierna och med länsstyrelsen. Förvaltningsdomstolarna behandlar också olika överklaganden.

Det senaste utspelet är att Bengt Reifelton (skönt namn) anmält miljöchefen Torgil Slatte och tre ledamöter i tekniska nämnden till JO. Reifelton har väntat i fyra år på nämndens beslut om hans ansökan att bygga sex vindkraftverk i Järnstad norr om tätorten. Reifelton anser att nämnden ägnar sig åt maktmissbruk.

För en utomstående tycks hans krav rimliga. Fyra år är en lång tid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och