Idrott
och politik hör ihop. Kom inte och påstå något annat. Som nu
när byggmästare Cocossa vill gräva ett sju miljoner stort hål i Linköpings
budget för anläggandet av en parkeringsplats vid Linköping Arena.
Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M) är enligt
Corren mäkta irriterad över den senkomna fakturan och ägnade en stor del av
gårdagen att diskutera frågan med kommunens byggfolk och jurister. Hans
uppfattning är att Botrygg inte har saklig grund för kravet.
Det är lätt att se detta som en match mellan två
viljestarka herrar och inte två organisationer. Men vad gnäller Lindvall för?
Cocossa är inte känd som den affärsman som godtar motpartens synpunkter rakt av,
oavsett vem som sitter på andra sidan bordet. Tillhör inte Lindvall ett parti
som gillar kaxiga entreprenörer? Eller gäller de känslorna bara vart fjärde år
och inte i den kommunala vardagen?
De följande förhandlingarna lär väl knappast
underlättas av att Lindvall offentligt recenserar Cocossa i tidningen och
indirekt målar ut honom som en Krångel-Pelle. ”Det har varit ovanligt trassligt
att ha Botrygg som motpart i olika frågor”.
Mycket talar för att denna tvist avgörs i en miljö
där domaren inte bär pastellfärgad, kortärmad skjorta utan kostym och slips.
Till glädje för alla juristers svällande bankkonton.
Linköping
och Norrköping konkurrerar alltid. Ingen infödd
östgöte tror riktigt på att kommunerna slagit sina påsar samman i Fjärde
glesbygdsregionen eller vad det nu heter. Correns ledarsida är idag ofin nog
att påpeka att Linköping slår Norrköping med 1-0 i fotbolls-EM. Medan arrangemanget verkligen satt sin prägel
på residensstaden med höga publiksiffror och spännande matcher har det gått
nästan oförmärkt förbi i Norrköping.
Varför är det så? Ledarskribenten har en förklaring
som också jag kan köpa. Linköping har ett duktigt damfotbollslag medan
Norrköping har sitt IFK med allt vad det innebär av traditioner och stora
framgångar i många decennier. Fotbollsvännerna i Norrköping har nog mest
svurit åt att EM tvingat IFK till tre raka bortamatcher. Eller så är
förklaringen att Norrköpings kommunalråd Lars Stjernkvist håller på Sleipner.
Bara en sån sak.
Nu
från länets kolosser till en av de minsta kommunerna i
västra delen av länet. För två år sedan utropade en naiv reporter i Östnytt att
nu är vindkraftsdiskussionerna i Ödeshög över för nu har fullmäktige antagit en
vindkraftsplan. Den reportern vet inget som Ödeshögs politik eller sociala
förhållanden skrev jag då. För i ”bynn” fortsätter alltid diskussionerna mellan
partierna, inom partierna och med länsstyrelsen. Förvaltningsdomstolarna
behandlar också olika överklaganden.
Det senaste utspelet är att Bengt Reifelton (skönt
namn) anmält miljöchefen Torgil Slatte och tre ledamöter i tekniska nämnden
till JO. Reifelton har väntat i fyra år på nämndens beslut om hans ansökan att
bygga sex vindkraftverk i Järnstad norr om tätorten. Reifelton anser att
nämnden ägnar sig åt maktmissbruk.
För en
utomstående tycks hans krav rimliga. Fyra år är en lång tid.
Kommentarer
Skicka en kommentar