Fortsätt till huvudinnehåll

Gåshud en torsdagskväll



En torsdagskväll i mars. Det börjar som vanligt vid sju med Dortmund-Tottenham (kanal 9) och följs av två åttondelsfinaler, Djurgården-Brynäs och Örebro-HV 71, en halvtimme senare. Fotbollskvällen fortsätter i 9:an med Liverpool-Manchester United kl 9. Som grädde på moset levererar C More Golf en sändning från PGA-touren i Florida men den engagerar inte på en torsdag. För många reklampauser och för mycket dösnack.

För en 40-talist uppvuxen med SVT:s magra sportsändningar på 60-talet borde detta vara paradiset men igår kändes det som om ett visst tuggmotstånd infann sig inför denna övermäktiga kvällsmeny. Efter två snygga mål av Dortmunds Marco Reus var jag nöjd och uppsökte kvällslägret och en bok av Jussi Adler-Olsen. Jag luktade på inledningen av Liverpool- Manchester U men bara för att höra publiken sjunga ”You will never walk alone” för den ger mig fortfarande gåshud.

Kvällen innan hade jag genomlidit Sveriges landskamp mot Holland i TV5 och därmed än en gång fått klart för mig att man behöver inte alltid spela bästa fotbollen för att toppa tabellen.

De svenska sportsändningarna domineras av fyra block. Discovery Network (Kanal och Kanal 9), MTG, TV 4 (inkl C More) och SVT.




Låt mig säga direkt att C Mores sätt att sköta sändningarna från elitserien och allsvenskan är njutbart med rutinerade Lasse Granqvist som sammanhållande länk i studion. Hög klass också på Champion League-sändningarna där Lars Lagerbäck är en utomordentlig expert. Sändningarna i TV 5 och Kanal 9 har inte tillfört något och har åtskilligt att bevisa. Inte ens mediagunstlingen Anders Svensson har kunnat ändra på detta. SVT får nöja sig med smulor från den rike mannens bord. Daniel Nannskogs smått hysteriska inlägg från Svenska Cupen på vinterfrusen plastmatta engagerar i varje fall inte mig. (Finns det någon f d elitspelare i fotboll som inte iklätt sig expertrollen i TV? Alla är inte naturbegåvningar).

TV-bolagen lägger ut enorma summor för rättigheten att visa attraktiva fotbolls- och hockeyarrangemang och frågan är hur mycket pengar man kan krama ut av oss tittare. Den svenska marknaden har ju bara nio miljoner tittare utkastade i norra delen av skogsbrynet.

Sparbeting är utfärdade. Exempelvis slås sportredaktionerna på TV 4 och C More samman i ett försök att spara. Jan Scherman, f d chef på TV 4 och numera affärsområdeschef på Aftonbladet, säger att bolagen lever på en ekonomisk skör egg och att ett felsteg kan få stora konsekvenser (konkurs). Nu är inte Scherman någon neutral expert då hans arbetsgivare (Schibsted) också har ett finger med i byken men att han har stora kunskaper i branschen kan ingen bestrida.

För att återgå till den ingressvis relaterade frågeställningen. Hur mycket sport tål en yngre pensionär? Jag ger drygt 500 kr i månaden och har då tillgång till C More och Viasat Golf, TV 12, TV 10, TV 3, Eurosport 2 (tysk ligafotboll) och TV 5 och TV 9 och är inte beredd att ge ett öre till. Då åker osthyveln fram.


För att inte ge er Brynäs-, Luleå-, HV- och Frölundaälskare krupp så här på fredagen ska jag inte påstå att LHC vinner SM men att det ser ganska ljust ut. Cheerio. Vi möts igen i nästa vecka om Gud är god och vinterdäcken håller vad reklamen lovar.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.