Fortsätt till huvudinnehåll

Motalatelefonist avslöjade makabert mord




En uppmärksam växeltelefonist på Motala Statt bidrog till att ett omskrivet mord- och kidnappingsdrama fick en snabb lösning 1970. Hon fattade misstankar att mördaren inte kunde betala hotellvistelsen och avlyssnade hans telefonsamtal.

Dramat involverade poliser i Helsingborg, Hallsberg, Motala och Eksjö samt i Danmark där hjärnan bakom fallet greps på ett tåg.

Utrymmet tillåter inte att berätta alla detaljer i detta surrealistiska drama men jag gör ett sammandrag.
·       
  Nils-Ove Berglund är 30 år gammal när han får anställning hos Bror Månsson som driver en gård söder om Örebro. Berglund och hans arbetsgivare kommer bra överens till en början men förhållandet blir sämre och när Berglund lämnar gården är de i konflikt med varandra. En av orsakerna till konflikten är ägarskapet av galopphästen Windfire som var Berglunds ögonsten.
·       
 Berglund återvänder till Eksjö och annonserar efter en assistent som ska följa med på hans färder som kreaturshandlare, men i själva verket söker han en mördare. Cirka 15 ynglingar anmäler sitt intresse och valet faller på den 20-årige Kurt Nilsson som nyligen förlorat jobbet på en bilverkstad. Berglund drar en rövarhistoria om att Nilsson ska bli platschefen i Eksjö i en landsomfattande kriminell organisation.
·          
Berglund säger till Nilsson att han måste utföra ett prov om han ska platsa i organsationen. Provet består i att kidnappa 27-åriga Elsa Månsson, dotter till lantbrukare Månsson. Kvinnan är bosatt i Helsingborg och Nilsson gör ett par misslyckade försök att hitta henne. Slutligen åker Berglund och Nilsson till Helsingborg och lockar med henne på en biltur under falska förevändningar. Hon placeras i passagerarsätet där fram och i utkanten av stan stryper Nilsson kvinnan med ett rep han dolt i baksätet. Den fruktansvärda dödskampen varar i fem minuter.
·         
 Färden går norrut med liket dolt i baksätet. I Eksjö flyttar Nilsson över till sin egen bil och följer efter Berglund till Motala. Med hjälp av en sekatör knipsar de av ett finger som skickas i ett kuvert till flickans föräldrar i Närke. I brevet skriver de att flickan lever och att ”såret läker fint”. Några timmar senare kommer ytterligare ett brev med detaljerade instruktioner om att överlämna 325 000 kr. Nilsson stannar kvar på Motala Statt medan Berglund åker till Örebro för att träffa en radioman med kontakter i dansbandsbranschen. Dessförinnan har de begravt kroppen i Åsbro i södra Närke i en 125 cm djup grav i skogen precis där riksväg 50 övergår i E 20.


Det är här vår hotelltelefonist kommer in i bilden. Hon misstänker på goda grunder att Nilsson inte kan betala för sig och avlyssnar hans samtal med Berglund. Det hon får höra väcker hennes misstankar och hon ringer polisen som reagerar omedelbart och hämtar Nilsson för förhör. Denne är djupt skadad över vad han gjort och berättar utförligt om mordet. Polisen utfärdar rikslarm efter Berglund. Efter ett par dygn grips han i den danska gränsstaden Padborg på väg till Hamburg med tåg. Han är berusad och påstår att han är engelsman. Sedan vidtar en 22 månader lång utredning inklusive psykundersökningar av gärningsmännen.

Hur är en sådan händelseutveckling möjlig? Kan man beställa en mördare per annons i Smålandstidningen? För att om möjligt begripa detta tar vi en titt på Berglunds och Nilssons personligheter.

Berglund var en fantasifull och verbal man med många idéer och projekt men ingenting fullföljdes. Han skulle ge sig in i dansbansbranschen som manager, driva skogsbruk i Vimmerby, handla med kreatur och föda upp galopphästar på ett stuteri. I Eskilstuna försökte han starta ett filmprojekt. De 325 000 kronorna han pressade Bror Månsson på skulle vara grundplåten till ett stuteri. Han beställde lyxbil i Uppsala och köpte åtta ridhästar utan ett öre på fickan. Han drömde om ett liv som välbeställd godsägare med starthästar på Jägersro men var pank. När utredarna utredde hans bakgrund hittade de ett par misstänkta mordbränder.

Kurt Nilsson var hans motsats. En extremt lättledd, ordblind 20-åring utan egentliga kunskaper om världen utanför bilverkstaden. Berglund manipulerade honom steg för steg mot det makabra mordet. Nilsson tyckte det var spännande och lönsamt att vara en del av en kriminell organisation och accepterade inträdesprovet. Han förstod aldrig att Berglund målade upp en fantasivärld.

När rättegången startade i Helsingborgs tingsrätt hade nämnden en förundersökning på 700 sidor att gå igenom. Ord stod mot ord under förhandlingarna. Båda framställde varandra som den drivande parten från början till slut men båda domstolarna trodde på Nilssons version. Hovrätten fastställde domen till tio års internering för Berglund medan Nilsson dömdes till sluten psykvård. Det hela var, som Leif G W Persson brukar säga, en sorglig historia.

Den som är någorlunda insatt i kriminalhistoria vet att kidnapping (människorov) är en riskabel sysselsättning ur gärningsmannens synpunkt. Det är sällan ett sådant brott lyckas. Alltför många inblandade och alltför många okontrollerbara faktorer för gärningsmannen. Kidnappingen av Fabian Bengtsson (SIBA) och Linköpingsstudenten Alexander Åhman på senare år misslyckades också. Berglund hade fått bättre utdelning genom att råna en bank eller ett postkontor vilket var vanligt på 1970-talet.

Alla namn i den här storyn är fingerade.

Kommentarer

  1. Intressant läsning, Anders. Men varför fingerade namn? De är ju dömda och kanske också döda.....

    SvaraRadera
  2. Jag har inte tillgång till rättegångsprotokollen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom