Fortsätt till huvudinnehåll

Bolagstämma söndag klockan 11



Nya tider väntar. Inte minst för Svenska Kyrkan i Folkungabygdens pastorat, dess anställda och i förlängningen också dess medlemmar. Ett enhälligt kyrkoråd har föreslagit kyrkofullmäktige att starta ett holdingbolag som i sin tur ska utveckla ett antal affärsdrivande bolag.

I en intervju i Corren (28/4) utvecklar kyrkoherde Fredrik Lennman sina tankegångar. Tanken är inte att kyrkan ska driva taxibolag eller chokladtillverkning utan förskola, HVB-hem, äldreboende, begravningsbyrå eller annan lämplig omsorgsverksamhet. Kyrkan blir allt fattigare med ett sinande medlemsantal och vinstdrivande företag blir nödvändiga om inte den materiella nöden ska klappa på kyrkporten.

Kyrkoherden fortsätter: ”Genom att bredda verksamheten får vi också större möjligheter att undvika uppsägningar av personal och att slippa sälja fastigheter ”. I mina öron låter det som ett förtäckt hot. Vem vill medverka till att arbetslösheten blir ännu större?

Lennman säger till Corren att ”… både jag och vår kyrkorådsordförande Leif Larsson har varit inne på tanken att utnyttja denna möjlighet ända sedan det nya pastoratet bildades. Vi brinner för det och nu är tiden mogen för att få kyrkofullmäktige att ta ställning till om vi ska gå den här vägen eller inte”.


Lägg märke till ordvalet. Kyrkoherden brinner för saken. Jag läst några intervjuer med honom men jag har aldrig noterat att han säger att han brinner för den kristna tron eller själarnas frälsning.

För kyrkoherde Lennman ligger företagsamheten nära till hands. Han är styrelsesuppleant i Agri Omsorg AB med adress Mjölkviks gård i Kisa. Hustrun är vd och ordinarie styrelseledamot. Enligt Solidinfo omsatte bolaget fyra miljoner kr 2014 med en förlust på 1 000 kr.

Vem ska då leda pastoratet in i det nya affärsmässiga tänket? I sommar rekryteras en ny kanslichef efter Karin Björkman som går i pension och den nya tjänstemannen ska förutom kanslichefsjobbet också vara vd i holdingbolaget. Hur man nu ska hitta en så god karamell med så bred kompetens men kyrkoherden har kanske ett ess i rockärmen redan nu?

Det är lätt att raljera över att prästerskapet i vår del av länet byter ut rundkragen mot en gul börsmäklarslips men det är kanske nödvändigt för att överleva i nuvarande organisation? Fagersta i Västmanland har inlett en sådan process.

Hursomhelst lär det ta flera år att utveckla vinstrika, uthålliga och stabila företag. Det finns många ekonomiska, organisatoriska och praktiska hinder att snubbla på. Men fullmäktigemötet den 25 maj är nog bara en formalitet sedan det mäktiga kyrkorådet sagt ja. Om några år utlyses bolagsstämman i kyrkan på söndag klockan 11?

Utvecklingen är snabb och häpnadsväckande. Från statskyrka till företagskoncern på halvtannat decennium.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...