Fortsätt till huvudinnehåll

Rogslösa, Nuckö och en framstående språkforskare






En grav sticker ut från de övriga på Rogslösa kyrkogård. Det är storleken och utformningen som drar till sig blicken. Drygt 20 kvadratmeter stor, omgärdat av ett smidesstaket och med två rejäla gravstenar. Gruset är prydligt krattat och på några ställen är penséer planterade.

Här vilar stoftet av traktens största godsägare funderar jag. Men mitt antagande är fel. Professor, rektor och filosofie doktor Gideon Danell (1873-1957) och hans hustru Anna Charlotta Gustafsson kan man med möda läsa på den mindre liggande gravstenen. Den större gravstenen har också text men den är oläslig. Kanske hustruns föräldrar?

Min nyfikenhet är väckt. Vem var denne akademiker med trippeltitlar som avled för mer än ett halvsekel sedan? Vid sådana här tillfällen är Internet värdefullt och jag får napp på Wikipedia och Svensk biografiskt lexikon. Den förra har knapphändiga uppgifter men den senare källan är desto mer detaljerad. Jag läser att Gideon Danell, född i Norrköping och död i Väversunda församling, var språkforskare och skolman, rektor vid Folkskoleseminariet i Uppsala från 1915. Han var expert på de svenska dialekter som talades i Estlands gamla svenskbygder och doktorsavhandlingen handlade om Nucködialekten. Han disputerade 1905 vid Uppsala universitet. Han var också verksam i Lund och Göteborg.

Under flera år fungerade Gideon Danell som sekreterare i Östergötlands landsmålsundersökning. Ett resultat av hans studier av Östgöta- och västgötadialekterna är undersökningen om »Vättern som språkgräns» (publicerad i Xenia Lideniana 1922). Detta borde alltså vara mannen som kunde förklara de tungrots-r som är så vanliga i västra Östergötland. Han gjorde stora insatser i den omdaning som gjordes av den svenska folkskollärarutbildningen för hundra år sedan.

Bilden som visas i Svenskt biografiskt lexikon visar en stram medelålders man med skägg och runda brillor. Ingen man visade tänderna på fotografier på den tiden. Han var av prästsläkt. Fadern var kyrkoherde i Norrköping och den äldre brodern var biskop Hjalmar Danell.

Anknytningen till Östgöta-Dal då? Jo hustrun, Anna Charlotta Gustafsson,  föddes på en gård i Väversunda församling och min gissning är att paret bosatte sig som pensionärer på gården Ekhaga vid Ombergs fot. Kanske någon av läsarna vet mer om denne framstående pedagog?


Kommentarer

  1. Trevlig blog har du mer information om koordinat gravplats, gravnummer så ladda gärna upp det på Wikipedia. Även en gravbild vore trevlig.....

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom