Fortsätt till huvudinnehåll

Rogslösa, Nuckö och en framstående språkforskare






En grav sticker ut från de övriga på Rogslösa kyrkogård. Det är storleken och utformningen som drar till sig blicken. Drygt 20 kvadratmeter stor, omgärdat av ett smidesstaket och med två rejäla gravstenar. Gruset är prydligt krattat och på några ställen är penséer planterade.

Här vilar stoftet av traktens största godsägare funderar jag. Men mitt antagande är fel. Professor, rektor och filosofie doktor Gideon Danell (1873-1957) och hans hustru Anna Charlotta Gustafsson kan man med möda läsa på den mindre liggande gravstenen. Den större gravstenen har också text men den är oläslig. Kanske hustruns föräldrar?

Min nyfikenhet är väckt. Vem var denne akademiker med trippeltitlar som avled för mer än ett halvsekel sedan? Vid sådana här tillfällen är Internet värdefullt och jag får napp på Wikipedia och Svensk biografiskt lexikon. Den förra har knapphändiga uppgifter men den senare källan är desto mer detaljerad. Jag läser att Gideon Danell, född i Norrköping och död i Väversunda församling, var språkforskare och skolman, rektor vid Folkskoleseminariet i Uppsala från 1915. Han var expert på de svenska dialekter som talades i Estlands gamla svenskbygder och doktorsavhandlingen handlade om Nucködialekten. Han disputerade 1905 vid Uppsala universitet. Han var också verksam i Lund och Göteborg.

Under flera år fungerade Gideon Danell som sekreterare i Östergötlands landsmålsundersökning. Ett resultat av hans studier av Östgöta- och västgötadialekterna är undersökningen om »Vättern som språkgräns» (publicerad i Xenia Lideniana 1922). Detta borde alltså vara mannen som kunde förklara de tungrots-r som är så vanliga i västra Östergötland. Han gjorde stora insatser i den omdaning som gjordes av den svenska folkskollärarutbildningen för hundra år sedan.

Bilden som visas i Svenskt biografiskt lexikon visar en stram medelålders man med skägg och runda brillor. Ingen man visade tänderna på fotografier på den tiden. Han var av prästsläkt. Fadern var kyrkoherde i Norrköping och den äldre brodern var biskop Hjalmar Danell.

Anknytningen till Östgöta-Dal då? Jo hustrun, Anna Charlotta Gustafsson,  föddes på en gård i Väversunda församling och min gissning är att paret bosatte sig som pensionärer på gården Ekhaga vid Ombergs fot. Kanske någon av läsarna vet mer om denne framstående pedagog?


Kommentarer

  1. Magnus Sälgö22 december 2018 kl. 14:50

    Trevlig blog har du mer information om koordinat gravplats, gravnummer så ladda gärna upp det på Wikipedia. Även en gravbild vore trevlig.....

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
En kommentar
Läs mer

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...
Skicka en kommentar
Läs mer