Fortsätt till huvudinnehåll

Fem frågor till Cecilia Burenby

Kraftverket i Mjölby stad


I veckan blev det känt att Mjölby kommun överlåter aktiemajoriteten i MSE till Tekniska Verken i Linköping. Är det en bra eller dålig affär för bolagets ägare, d v s invånarna i Mjölby? Ja den frågan är väl egentligen omöjlig att svara på i dag – svaret ligger nog tio eller femton år framåt i tiden.

Jag har ställt fem raka frågor till kommunstyrelsens ordförande Cecilia Burenby. Här kommer hennes svar.


1)  Blev det nya kraftvärmeverket för en halv miljard den gökunge som välte er ur boet?

Nej både Mjölby kommun och Tekniska verken tycker att investeringen var ett bra beslut. Mjölby är expansivt och det var en nödvändig satsning för att vi ska kunna trygga leverans till dagens men även framtida kunder. Kraftvärmeverket är även en miljösatsning som gör att vi kommer ifrån fossila bränslen.

2) Är detta första steget mot att Tekniska Verken tar över alla aktier?

Nej Mjölby markerar med att stå kvar som ägare till hela 49 procent för att vi även fortsättningsvis vill ha ett stort engagemang och inflytande i bolaget. Ett antal frågor diskuterar vi nu i aktieägaravtalet som skulle behöva total majoritet i styrelsen och stämman för att besluta i.

3) Vad händer med styrelsen? Får Thony Andersson sitta kvar som ordförande?

Nej ordförandeskapet kommer gå till Tekniska verken men Mjölby kommun kommer ha vice ordförandeposten som även kommer sitta i presidiet.

4) Är alla partier i kommunfullmäktige överens om beslutet?

Vi är fortfarande inte helt klara till exempel med aktieägaravtalet, alla partier är informerade men hur alla ställer sig vet inte jag. Vi har fortfarande hela den politiska processen framför oss och jag gissar på att frågan kan komma upp till kommunfullmäktige i mars.

5) Vad betalar Tekniska Verken för era sex procent av aktierna?
Tyvärr offentliggör vi inte priset nu innan aktieägaravtal m.m. är klart så det svaret kan jag inte ge nu. 

Så långt Cecilia. Det nya kraftvärmeverket behövs och det är delägarna eniga om. Men i det pressmeddelande som finns att läsa på MSE:s hemsida kan man lösa: ”MSE har till följd av energibranschens utmaningar, låga energipriser och en tung investeringsperiod med nytt kraftvärmeverk stora utmaningar framför sig för att återfå en för ägarna rimlig lönsamhet”.
Detta betyder i klartext att ägarna inte tjänar tillräckligt med pengar. Därför tror jag att det nya kraftvärmeverket är en tung komponent i beslutet.
Framtidsinvestering

Just nu är elpriserna låga men för tio år sedan var MSE ett mycket lönsamt bolag som tjänade pengar på sina hel- eller delägda kraftverk i Svartån. Vad säger att de goda tiderna inte kan återkomma?

Beslutet är i och för sig inte överraskande. Det finns också andra band mellan bolagen. TV:s nuvarande vice vd Klas Gustafsson var tidigare vd på MSE.

Kan nu Mjölbys kommunledning luta sig tillbaka och konstatera att MSE är i goda händer? Jag vet inte om det är självklart. MSE kanske blir ett dotterbolag bland alla andra hos jätten Gluff-Gluff i residensstaden.

Big är inte alltid beautiful.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.