Fortsätt till huvudinnehåll

Andelen rättshaverister i din kommun



Det är den här tiden när det gamla året ska redovisas och förpackas i tabellform. Ett exempel på detta i dagen Corren (sidan 8). Där kan man jämföra andelen bidragstagare (18-24 år) mellan de olika Östgötakommunerna. Ödeshög har en föga smickrande första plats med 20,6 procent. Det betyder alltså att var femte ung människa är beroende av försörjningsstöd (socialbidrag) för att klara sitt uppehälle. Ingen kul läsning.

Jag bläddrar vidare till kulturen som i en stort uppslagen artikel berättar att Linköpingspsykologerna Jakob Carlander och Andreas Svensson ska delta i Nordegren & Epstein i P 1 (onsdag kl 15) och berätta om sin bok om rättshaverister. En rättshaverist är en person som upptar mycket tid och uppmärksamhet hos domstolar och myndigheter. En rättshaverist hittar alltid något fel och skickar in en klagoskrivelse med en 150-sidig bilaga. Haveristen är verbal och påläst men har snöat in på en detalj som får alldeles för stora proportioner.

Låt mig få bidra med en idé som utökar floran av jämförande tabeller. Till mellandagarna 2017 publiceras en tabell med andelen rättshaverister i varje östgötsk kommun. Lämpligt ämne för en magisteruppsats i psykologi. Ser fram emot den läsningen.

Som reporter på fältet har jag också haft min beskärda del av rättshaverister. Med åren lärde man sig känna igen dem. Oftast en medelålders man (i regel en man) med välfylld portföljd och jagad blick som sökte av redaktionen med sin radarblick för att hitta ett lämpligt offer. Den som varit med några år tog betäckning på muggen eller retirerade ner i källaren. Vikarier och nyanställda hann inte med i svängarna och blev sittande ett par timmar medan haveristen bredde ut sina papper över skrivbordet. Efter ett par sådana sittningar hade även vikarien en reträttväg klar för sig.

Ett exempel från 1990-talet. En man låg i fejd med Skattemyndigheterna, Kronofogden och en bank efter misslyckade husaffärer och underhöll mig med timslånga utläggningar klockan nio en söndagskväll. Han fick rätt av en domstol på någon oväsentlig detalj vilket sporrade honom till nya tag. När hans fastigheter såldes på exekutiv auktion dök han upp och lade högsta buden. Handpenning saknades och hela proceduren fick starta om igen. Farsen tog inte slut förrän lagen ändrades.

Ursäkta min raljerande ton. Bakom det här beteendet ligger troligen någon form av störning och kanske behöver de här personerna professionell hjälp av sådana som Carlander och Svensson. Den klagande kan ju faktiskt ha rätt i sak och ibland har jag en känsla av att myndighetspersoner alltför lätt klistrar etiketten rättshaverist på en påstridig person. Även svenska myndigheter gör fel och dess skrivbord inte alltid befolkade av snillen.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer