Fortsätt till huvudinnehåll

Rea på villatomter i Timmerö



Gatorna på det nya området har trevliga namn som Sikvägen och Rödingvägen men villatomterna står orörda.


Olika falla ödets lotter i den kommunala världen. Medan Cecilia Burenby(S) jublar över Sörbys utbyggnad och ett riv efter byggklara villatomter brottas partikollegan Britt-Marie Johansson med motsatta problem i Boxholm.

På Timmeröområdet finns ett 30-tal småhustomter men inga köpare. Och så har det sett ut sedan 2011 då området stod klart. Nu vill kommunens byggnadsnämnd halvera tomtpriserna för att få fart på försäljningen och har enligt Corren (13 januari) fått med sig kommunchefen Göran Lundström och kommunalrådet Johansson. Ett formellt förslag till kommunstyrelsen är att vänta. Enligt Göran Lundström har det inte sålts en enda tomt för privat bebyggelse i Boxholms samhälle på 13 år

Göran Lundström påstår att intresse finns men att bankerna är ogina mot låntagarna. ”Det finns ingen marknad” förklarar banken. Den förklaringen köper inte jag. Det som måste vara väsentligast för bankerna är låntagarens betalningsförmåga även om räntan stiger de närmaste åren. Är villaspekulanter i grannkommunen 15 kilometer norrut mer kreditvärdiga än Boxholmarna?
Hur har det blivit så här? Då får vi backa bandet till 2011 då tomterna stod klara efter sju års planering och processande. Förhoppningarna var stora. Dåvarande kommunalrådet Per-Arne Larsson drog på sig fastighetsmäklarkostymen och brassade av följande salva i Corren:

”Jag tror att det av många anses som ett oerhört attraktivt område. Det ligger i sydvästläge och du kan ta med fiskekort ta ditt metspö och vandra tre minuter ner till ån och sätta dig att meta. Det kallar jag för livskvalitet”.

Notera hur Larsson poängterar fiskekort. Ordning och reda. Du må ha en tremiljonersvilla på gräddhyllan men utan fiskekort är du en nobody.
Närheten till Svartån har inte lockat några nybyggare till Timmerö.


Vi går fram till våren 2013. Då kom en prissänkning på tomterna på tal i kommunstyrelsen för första gången sedan ett ungt par skrivit och klagat på tomtpriserna. Ett lägre pris vore en kommunal subvention och det är inte tillåtet enligt kommunallagen. Lagens likställighetsprincip ska gälla vid tomtförsäljning och ingen kommuninvånare får särbehandlas på bekostnad av någon annan. Det var avgående kommunalrådet Larssons budskap vid hans sista sammanträde i ks. Priserna förblev oförändrade.

Så vad är det nu som har hänt för att kommunens ledande tjänsteman och politiker svängt180 grader i frågan? Det är naturligtvis ett dilemma för kommunen att ett 30-tal prima villatomter står obebyggda i sex år och tickar pengar. Hur beslutet än blir kommer kritiken och genomförs prissänkningen finns risken för ett överklagande.

Kanske ska man knyta an till Per-Arne Larsson från 2011 och utlova gratis fiskekort för alla som tecknar sig för en tomt på Timmerö? Nej, det känns som att sparka på en liggande. Frågan är dock om någon marknadsföring har skett överhuvudtaget förutom några rader på kommunens hemsida.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...