Det är måndag morgon i
maj och det blåser riktigt kallt. Men Corren kommer med en 36-sidig fiskebilaga
där länets bästa fiskevatten redovisas ingående. Jag vet inte om det är en
journalistisk produkt eller ett annonsblad för texterna lämnar en del övrigt
att önska. Jag har också lite svårt att förstå att bilagan inte innehåller
något om det unika gösfisket i sjöarna söder om Linköping
Lika bra att få det sagt med en gång. Mitt fiskeintresse
är nyväckt och mina kunskaper lika grunda som Tåkern. Men långsamt bygger jag
upp min kunskapsbank och min fiskelåda. Jag ställer i vanlig ordning många
frågor och slänger mig med uttryck som jigg, wobbler och spinnare.
Mitt
intresse tar sig udda uttryck. Jag gillar sportens yttre
attribut och tycker att redskapen är vackra. Det långa smäckra haspelspöet av
karbonmaterial, den blänkande rullen och de färgglada dragen. Jag störs inte av
en fisketur utan fångst utan är nöjd med att få kasta. En lång, vältajmad
rörelse som har vissa likheter med en väl utförd golfsving. Långt och mjukt
liksom
Mina läromästare på sjön heter Magnus Larsson och
Roger Stark. Magnus har fiskat gös och gädda i Järnlunden i över 30 år och har
dragit upp flera bamsar till gösar, 5-6 kg sådär. Välsmakande och lika dyr som
oxfilé i Hötorgshallen. Magnus är en handlingens man och pratar mindre än jag.
Han är uppmärksam på vad som händer i sjön och kommer sällan hem tomhänt.
Roger
är Motalakille men sedan många år bosatt i
Eskilstuna. Han är hängiven sportfiskare och tävlar ofta och framgångsrikt i
Sörmlandssjöarna. Han är en riktig fiskargubbe trots att han tillbringat sina yrkesår
på Eskilstunakurirens redaktion. Den enda med Fjällrävens gröna byxor med
utanpåliggande fickor såvitt jag vet.
Roger är stugägare i S:t Anna och dit åker vi i
nästa vecka för att ta en dust med strömming och abborre. Har vi tur får vi
skåda havsörn också. Roger fiskade mycket i Motalaviken förr men när vi lärde
känna varandra för drygt 50 år sedan handlade det mest om fotboll i Zeros och
hockey i MAIF och IK Wasa. Samt bus för Praktiska Realskolans lärare.
Vistelsen
på sjön har flera angenäma inslag. En ljummen sommarkväll
inbjuder till lågmälda, förtroliga samtal. Sådant behöver gamla murvlar också.
Ibland när andan faller på och vattnet är
tillräckligt varmt ägnar vi oss åt mer handfasta sysselsättningar som gömma
dyvikan och kölhalning.
Kommentarer
Skicka en kommentar