Fortsätt till huvudinnehåll

En stilla stund på sjön




Det är måndag morgon i maj och det blåser riktigt kallt. Men Corren kommer med en 36-sidig fiskebilaga där länets bästa fiskevatten redovisas ingående. Jag vet inte om det är en journalistisk produkt eller ett annonsblad för texterna lämnar en del övrigt att önska. Jag har också lite svårt att förstå att bilagan inte innehåller något om det unika gösfisket i sjöarna söder om Linköping

Lika bra att få det sagt med en gång. Mitt fiskeintresse är nyväckt och mina kunskaper lika grunda som Tåkern. Men långsamt bygger jag upp min kunskapsbank och min fiskelåda. Jag ställer i vanlig ordning många frågor och slänger mig med uttryck som jigg, wobbler och spinnare.

Mitt intresse tar sig udda uttryck. Jag gillar sportens yttre attribut och tycker att redskapen är vackra. Det långa smäckra haspelspöet av karbonmaterial, den blänkande rullen och de färgglada dragen. Jag störs inte av en fisketur utan fångst utan är nöjd med att få kasta. En lång, vältajmad rörelse som har vissa likheter med en väl utförd golfsving. Långt och mjukt liksom
 
Fiskare under utbildning.
Mina läromästare på sjön heter Magnus Larsson och Roger Stark. Magnus har fiskat gös och gädda i Järnlunden i över 30 år och har dragit upp flera bamsar till gösar, 5-6 kg sådär. Välsmakande och lika dyr som oxfilé i Hötorgshallen. Magnus är en handlingens man och pratar mindre än jag. Han är uppmärksam på vad som händer i sjön och kommer sällan hem tomhänt.

Roger är Motalakille men sedan många år bosatt i Eskilstuna. Han är hängiven sportfiskare och tävlar ofta och framgångsrikt i Sörmlandssjöarna. Han är en riktig fiskargubbe trots att han tillbringat sina yrkesår på Eskilstunakurirens redaktion. Den enda med Fjällrävens gröna byxor med utanpåliggande fickor såvitt jag vet.

Roger är stugägare i S:t Anna och dit åker vi i nästa vecka för att ta en dust med strömming och abborre. Har vi tur får vi skåda havsörn också. Roger fiskade mycket i Motalaviken förr men när vi lärde känna varandra för drygt 50 år sedan handlade det mest om fotboll i Zeros och hockey i MAIF och IK Wasa. Samt bus för Praktiska Realskolans lärare.

Vistelsen på sjön har flera angenäma inslag. En ljummen sommarkväll inbjuder till lågmälda, förtroliga samtal. Sådant behöver gamla murvlar också.

Ibland när andan faller på och vattnet är tillräckligt varmt ägnar vi oss åt mer handfasta sysselsättningar som gömma dyvikan och kölhalning.

 
Fullärd fiskargubbe

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...