Fortsätt till huvudinnehåll

Inte bara Mjölby




Ta en titt på bilden ovan. Är det sista gången du ser kooperationens logga i Mjölby?
Det var i mitten av januari när nyheten spreds att Coop Extra lägger ner i Mjölby. Sex års olönsam handel var tillräckligt. De nya, fina lokalerna från 2011 överläts till Willys som flyttade ut från Galleria Kvarnen.

Beskedet väckte uppståndelse då kooperationen tidigare haft en stark anknytning till Mjölby genom ägandet av stans största privata arbetsgivare BT Products (numera Toyota). Men rörelsens misslyckande är inte något lokalt fenomen isolerat till Mjölby utan en trend i hela landet. Kooperationens kräftgång från att vara marknadsledande på 70-talet till dagens position beskrivs ingående i tidskriften Fokus.

Coop Sverige har varit en förlustmaskin de senaste 20 åren. Resultatutvecklingen påminner om en val som kommer upp emellanåt för snappa luft men som mesta tiden befinner sig under ytan. Fleråriga djupdykningar med enorma förluster har avbrutits av enstaka år med blygsamma vinster. Läser man verksamhetsberättelserna för de fåtaliga vinståren hävdar de att utvecklingen har vänt och verksamheten ”står väl rustad för framtiden”. När det gäller grenen optimistiska floskler är koncerndirrar nästan lika duktiga som fotbollstränare.

Ett exempel är år 2010 när KF:s dåvarande vd Lars Idermark påstod just detta. Istället vände resultatet kraftigt neråt och 2011-2013 ledde till en nära döden-upplevelse för den svenska kooperationen.

Man kan tro att kooperationen är en föråldrad affärsmodell men kollegerna i Norge, Danmark och Finland är marknadsledande. I Norge köpte Coop Norge ut Icas blödande verksamhet.

Vad är förklaringen? Jo, enligt Fokus har högsta ledningen gjort en rad missgrepp. Den lokala och regionala förankringen har upphört och lönsamma stormarknader i tätorternas utkanter har övergivits. Plus konkurrens från främst Ica som idag är marknadsledande i Sverige. Många Ica-handlare tjänar grova pengar.

Allt detta behöver inte bekymra de lokala konsumenterna. De funderar nog mera över vad som ska hända i Willys övergivna lokaler i gallerian. De stora plåtjalusierna dominerar blickfånget och gör ingen besökare glad.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer