Fortsätt till huvudinnehåll

Miljarderna rullar på rälsen


Idag ska jag göra det bekvämt för mig och bara hänvisa till denna elva dagar gamla artikel i Dagens Industri. Jag ska bara göra den kommentaren att ägaren till Skänningekulturen AB har tillräckligt med pengar för att bygga en egen liten järnväg med eller utan stationshus.


1,6 miljarder på tio år - facit för ÖoB-arvtagare
Uppdaterad 2010-08-11 09:37
Lågpriskedjan Överskottsbolaget har öst guld över ägarna under 2000-talet. Det senaste decenniet har arvtagarna till grundaren Rune Svenssons imperium höstat in 1,6 miljarder kronor i utdelning, skriver Dagens Industri.
Överskottsbolaget har fördubblat sitt butiksnät på 10 år från 42 till 85 butiker. Omsättningen har utvecklats i nästan samma takt, från 1,8 miljarder kronor år 2000 till dagens drygt 3,5 miljarder kronor.
Inom tre år uppger bolaget att målet om 100 butiker ska vara uppnått.
De 15 butiker som återstår ska i första han läggas i citylägen i storstäderna. I Stockholm är målet att ha minst en butik i varje stadsdel, skriver DI.
Ägarna består av fyra familjegrenar till grundaren Rune Svensson, varav vd Oskar Svensson ingår i en. Sedan 2000 har de kunnat plocka hem knappt 1,6 miljarder kronor i utdelning. (Min kurs.)
Den största utdelningen gjordes 2006, då 470 miljoner kronor delades ut. 2007 och 2008 blev det inga utdelningar alls då bolaget gjorde tunga logistik- och it-investeringar. Men 2009 kunde ägarna åter sätta guldkant på tillvaron, utdelningarna uppgick då till 200 Mkr.
Bolagets rörelseresultat uppgick 2009 till 150 Mkr, att jämföras med 135 Mkr år 2000. Det svaga marginalutvecklingen förklaras, enligt vd Oskar Svensson, av de senaste årens stora investeringar.

di.se
Publicerad 2010-08-11 09:23 Uppdaterad 2010-08-11 09:37

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...