Fortsätt till huvudinnehåll

En farbror med gråhårslugg

Dominick Dunnes (1925-2009) liv var lika dramatiskt som de levnadsöden han beskrev i sina artiklar och TV-program. Han deltog i andra världskriget, gjorde karriär i TV-industrin, gick in i väggen, råkade ut för mord i familjen och steg mot skyarna i en andra karriär som författare och programledare. Han var förtrogen med kändisarna samtidigt som han granskade deras grumliga förhållande till rättvisan.

Den lille mannen med gråhårsluggen och de runda glasögonen satte en särskild prägel på dokumentärprogrammen med sin distinkta röst.

Dominick Dunne föddes i Hartford och efter studier i New York och militärtjänstgöring i armén under slutskedet av andra världskriget hamnade han i Hollywood där han regisserade Playhouse 90 och avancerade till vice VD i Four Star television. Han umgicks flitigt med de rika och berömda i den tidens Hollywood men drog på sig missbruksproblem. Han flyttade ut på landet i Oregon där han övervann sina personliga demoner och skrev första boken The Winners.

I november 1982 inträffade en vändpunkt i hans liv. Dottern skådespelerskan Dominique Dunne, känd för en roll i filmen Poltergeist, slogs ihjäl av sambon John Thomas Sweeney vilken dömdes till sex och ett halvt års fängelse för dråp. Dominick Dunne skrev om rättegången för tidningen Vanity Fair ”A fathers account of the Trial of his Daughters Killer, på ett personligt och känsligt sätt vilket rörde mångas hjärtan.

Framgångarna ledde till programledarskap i TV-serien I Rättvisans tjänst där han diskuterade rättssystemets funktion i förhållande till rika och kända personer. En inte alltför djärv slutsats var att om gärningsmannen är tillräckligt känd och rik kan du manipulera rättvisan och undgå ditt rättmätiga straff. Dunne bevakade bland annat rättegångarna mot OJ Simpson, Claus von Bulow och bröderna Menendez. Den senare boken, Nightmare om Elm Driver, prisbelönades av sällskapet American True Crime Writing. Var han än dök upp i spetsen för sitt TV-team fick han stor uppmärksamhet.

En outtalad journalistisk grundregel i Europa är att stå vid sidan av dem man bevakar men det var inget för Dominick Dunne. Han umgicks med celebriteterna och såg mer än gärna till att han hamnade på bild tillsammans med dem. Han blev med tiden lika känd som de personer han porträtterade.

Dominick Dunne avled av cancer i urinblåsan den 26 augusti 2009 i sin våning på Manhattan. Hans program kan ses i TV 4 och TV 8.

Kommentarer

  1. En intressant person - jag har för mig att jag såg en dokumentär på svt om honom i samband med hans bortgång förra året.

    SvaraRadera
  2. Jag har ett svagt minne av att ha sett dokumentären men jag trodde det var TV 4. Var det den, där slutscenen var på hans terras på Manhattan?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...