Förnöjsamhet var ordet

En inflationsdrabbad hundralapp. Sätt tryckpressarna i rullning. Vad väntar vi på?

Alla vill ha mer pengar. Försvaret vill ha fem miljarder kronor för att modernisera JAS Gripen. Varför just Gripen ska ha mer pengar då resten av försvaret är nedmonterat övergår mitt förstånd. Är det för att flygplanet tillverkas i Linköping?

IFK Motala vill ha 45 miljoner för att bygga en bandyhall och Mjölby Hockey vill ha pengar för att bygga ytterligare en hall på Vifolkavallen. Väderstad-Verken vill ha pengar för att kunna expandera i Sydafrika. Trafikverket vill ha mer pengar för att bygga vägtunnlar i Skänninge och landstinget vill alltid ha mer pengar för att kunna skriva guldkantade löneavtal med jourläkare. LHC behöver pengar för att kunna köpa några spelare under 35.

Gemensamt för dessa är att någon annan förväntas betala. Nej, nu var jag orättvis. Väderstad-Verkens vd Cristina Stark har den sympatiska och gammalmodiga inställningen att först tjänar man pengar och sedan sätter man sprätt på dem.

Tändstickskungen Ivar Kreuger ville ha pengar för att kunna tjäna ännu mer pengar i jakten på monopol. Därför var han mycket kreativ i jakten på lånade pengar men det slutade med ett pistolskott i ett hotellrum i Paris 1932, som ni vet.

Själv vill jag ha pengar till ett nytt elektriskt tåg. Nej, förresten. Självaste Reinfeldt har sagt att vi går mot sämre tider så jag nöjer mig med en påse chips. Förnöjsamhet var ordet sa Bill och Bull.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen