Fortsätt till huvudinnehåll

Hybris i Mjölby kommun


Hajar till inför Mjölby kommuns reklamskylt på Rv 32 utanför Skänninge. ”26 001 – snart 30 000” förkunnar skylten. Frisk vågat, hälften vunnet?

Hemmavid kontrollerar jag befolkningsstatistiken på kommunens hemsida. Under perioden 31 december 2007 – 25 januari 2012 har befolkningen ökat från 25 535 till 26 080. En ökning på 545 personer eller i snitt 109 per år.

30 000 – 26 080 = 3 920 människor. Med denna ökningstakt tar det knappt 36 år att uppnå 30 000 invånare om inte lektor Olssons matematiklektioner på Platenskolan var helt uppåt väggarna för mer än 40 år sedan.

Javisst unnar jag en kommuns ledning att vara lite fräck och frispråkig i marknadsföringen men proportionerna är orimliga. Vad är det för mening att presentera siffror som i bästa fall tar över 30 år att uppnå? Eller vad är det för naturlag som säger att det blir en ökning överhuvudtaget? Fram till 2007 minskade befolkningen under flera år.

Fem år är ett rimligt planeringsperspektiv för en kommun. Då förutsätter siffrorna en genomsnittlig befolkningsökning på 784 personer per år. Vilka krav ställer det på skolor, förskolor, äldreomsorg och bostadsbyggande?

Finansminister Gunnar Sträng sa så här på 1970-talet. Om vi lägger ihop samtliga svenska kommuners befolkningsprognoser är vi uppe i 30 miljoner vid kommande sekelskifte.

Finns då ett egenvärde för en kommun att växa? Både ja och nej. Det kommunala skatteutjämningssystemet ser till att de direkta ekonomiska effekterna blir noll. Däremot har antalet invånare en indirekt effekt för den kommersiella servicegraden. De många tomma butikslokalerna i Gallerian och på Kungsvägen är ett varningstecken.

Boxholms kommun har valt en annan väg. I det senaste planeringsdokumentet har ks majoritet avstått från att skriva befolkningsmål. Lugnast så kanske.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...