Fortsätt till huvudinnehåll

Nya uppgifter för Kalle Mässing

Polisen gör stort nummer av reformen om satsningen på vardagsbrott (inbrott i bostäder, bilinbrott, skadegörelse, olaga hot etc.) Kalle Mässing ska vara snabbt på plats och moderna hjälpmedel ska användas för att snabbt utreda brotten och lagföra gärningsmännen. Det låter bra och entusiasmen är stor. Samtidigt skrotas närpoliserna.

För tjugo år sedan infördes närpolisreformen och entusiasmen var lika stor då. Åtminstone från polischefernas sida. Närpoliserna skulle, förutom att utreda vardagsbrottslighet, arbeta förebyggande och visa sig på skolor och fritidsgårdar. Det vill säga sådant arbete som inte ger något utslag i den heliga statistiken.

Samtidigt genomfördes en besparing i rättsväsendet initierad av den dåvarande borgerliga regeringen Bildt. Ett stort antal kompetenta och erfarna utredare förtidspensionerades från 58 års ålder varpå utredningsverksamheten tappade tempo och styrfart. Missnöjet var stort bland poliser på många håll och det tog många år att ersätta den kompetensförlusten.
En moderat riksdagsman, åklagaren Jerry Martinger, åkte landet runt och klagade på tingens ordning. Han fick bland annat stort utrymme i Corren efter ett besök i Mjölby. Vad juristen och föralldel också reportern missade i sammanhanget, var att det var Martingers eget parti som beslutat om och genomfört reformen. Prata om skott i foten. Riksdagsmannen försvann senare ur politiken efter trassel i privatlivet.

Så nu är oolisen tillbaka på ruta ett. Det skulle inte förvåna mig om närpolisreformen är tillbaka om 10-15 år fast då under annat namn. Eller att privata vaktbolag får ännu mer att göra för att bevaka bostadsområden, butiker och industrier.

Efter att ha följt samhällsdebatten i 35 år är jag ganska pessimistisk. Rättsväsendet, sjukvården, omsorgen och sjukförsäkringssystemet kommer aldrig att leva upp till 100 procent av allmänhetens krav och förväntningar även om resurserna vore outsinliga. Någon eller några kommer alltid att hamna mellan stolarna och råka illa ut. Jag håller tummarna för att det inte blir du eller jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...