Fortsätt till huvudinnehåll

Slaget om Carlslund är över



Slaget om Carlslund är över. Mjölby kommunfullmäktige beslöt på tisdagen att köpa villaområdet med 40 obebyggda tomter för sju miljoner kronor. Blockröstningen rök all världens väg när ledamöterna släpptes på grönbete.

27 röstade för, tolv mot och fem avstod. Sossar, centerpartister och moderater röstade ja men några moderata ledamöter avstod. Folkpartiet, kristdemokrater och vänsterpartiet röstade emot. Miljöpartisten Mikaela Höjdevall avstod och hennes partikollega Erik Westerberg röstade nej efter att ha begärt ajournering. Knappast den avslutning som Carina Jönsson (S) ville ha på sin period som kommunstyrelsens ordförande. Först mögelskandalen och nu denna turbulens. Carina Jönsson var irriterad över att säljarens dåliga ekonomi fördes på tal. Men brukar inte pengar diskuteras när stora markaffärer görs upp oavsett om kommunen är inblandad eller ej?

Motståndet har sedan november letts av folkpartiet. Tobias Josefsson var först upp i talarstolen och var inte imponerad av säljbolagets balansräkning. Han följdes av sin äldre kollega Curt Karlsson. Den senare påpekade risken för att affären ger sur eftersmak eftersom tomterna är köpta till underpris. Om den säljande parten går i konkurs (Carlslunds Mark AB) ska konkursförvaltaren fastställa tidpunkt för obeståndet och visar det sig att affären gynnat kommunen framför övriga fordringsägare kan konkursförvaltaren begära återvinning. I så fall går tomterna tillbaka in i konkursboets tillgångar efter en juridisk process.

Men i bästa fall sker ingenting och om bolaget behåller styrfarten torde Mjölby kommun ha byggklara tomter som räcker in på 2040-talet eller när nästa byggboom inträffar. Förutom på Sörby finns byggklara tomter på Kungshögaområdet och kommunen fäster stora förhoppningar vid olika bostadsbyggen på Svartå strand.

En redig batalj i Hörsalen alltså. Kom inte och säg att kommunpolitik är tråkigt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...