Fortsätt till huvudinnehåll

Slaget om Carlslund är över



Slaget om Carlslund är över. Mjölby kommunfullmäktige beslöt på tisdagen att köpa villaområdet med 40 obebyggda tomter för sju miljoner kronor. Blockröstningen rök all världens väg när ledamöterna släpptes på grönbete.

27 röstade för, tolv mot och fem avstod. Sossar, centerpartister och moderater röstade ja men några moderata ledamöter avstod. Folkpartiet, kristdemokrater och vänsterpartiet röstade emot. Miljöpartisten Mikaela Höjdevall avstod och hennes partikollega Erik Westerberg röstade nej efter att ha begärt ajournering. Knappast den avslutning som Carina Jönsson (S) ville ha på sin period som kommunstyrelsens ordförande. Först mögelskandalen och nu denna turbulens. Carina Jönsson var irriterad över att säljarens dåliga ekonomi fördes på tal. Men brukar inte pengar diskuteras när stora markaffärer görs upp oavsett om kommunen är inblandad eller ej?

Motståndet har sedan november letts av folkpartiet. Tobias Josefsson var först upp i talarstolen och var inte imponerad av säljbolagets balansräkning. Han följdes av sin äldre kollega Curt Karlsson. Den senare påpekade risken för att affären ger sur eftersmak eftersom tomterna är köpta till underpris. Om den säljande parten går i konkurs (Carlslunds Mark AB) ska konkursförvaltaren fastställa tidpunkt för obeståndet och visar det sig att affären gynnat kommunen framför övriga fordringsägare kan konkursförvaltaren begära återvinning. I så fall går tomterna tillbaka in i konkursboets tillgångar efter en juridisk process.

Men i bästa fall sker ingenting och om bolaget behåller styrfarten torde Mjölby kommun ha byggklara tomter som räcker in på 2040-talet eller när nästa byggboom inträffar. Förutom på Sörby finns byggklara tomter på Kungshögaområdet och kommunen fäster stora förhoppningar vid olika bostadsbyggen på Svartå strand.

En redig batalj i Hörsalen alltså. Kom inte och säg att kommunpolitik är tråkigt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom