Fortsätt till huvudinnehåll

Favorit i repris



Somliga namn försvinner aldrig från spalterna. Arie Even är ett sådant namn. Israelen vars bolag för 20 år sedan skulle exploatera Bona för storskalig turism men aldrig kom till skott. Evens bolag är största delägaren i byns samfällighetsförening och har slutat betala räkningar. Övriga boende lider i vinterkylan och risken är stor att elleverantören snart fimpar gatubelysningen..

Övriga delägare har klagat sin nöd hos Motala kommun som inte har någon formell skyldighet att hjälpa dem. Om kommunen ställer upp är det risk för att det skapar prejudikat och att andra samfällighets- och bostadsrättsföreningar också klappar på porten. Det kanske finns någon gräns för hur välvillig en kommun kan vara?

Arie Even är en mystisk, israelisk ”miljardär” med rötterna i Ryssland. Han var inblandad i allt som rörde israeliskt näringsliv med tyngdpunkt på fastigheter och hotell, påstods det. Hans resurser var obegränsade och planerna för den gamla uppfostringsanstalten, mentalsjukhuset och flyktingförläggningen var gigantiska och fantasieggande. Exklusiva lägenheter, lyxrestauranger, småbåtshamn och golfbana. Det är klart att sådana planer triggade redaktionerna för 20 år sedan även om berättigade tvivel så småningom smög sig in. Existerar Arie Even överhuvudtaget?

Jag vet inte hur många gånger vi ringde till Israel för att intervjua den mäktige men fick alltid prata med någon underhuggare som kom med det ena svårkontrollerade löftet efter det andra. Löften som visade sig vara utan substans och fastigheterna förföll allt mer. Påståenden om hans väldiga resurser gick inte att kontrollera och med tiden har jag blivit alltmer skeptisk.  Om den dåvarande kommunledningen med Johan Andersson i spetsen lät sig luras vet jag inte, men utåt visade den upp en artig men avvaktande attityd.

Jag ställde frågan då och ställer den igen. Vad hade den internationella finansmagnaten i Bona att göra? Vad skulle de internationella jetsettarna hitta på där, förutom att klirra med juvelerna vid de överdådiga middagarna? Köpa glesbygdskavaj och följa med på älgjakt en vecka? Om man vill exploatera norra Östergötland för storskalig, köpstark turism så är det väl närheten till Vättern som ska marknadsföras och inte mörka skogen i Bona? Jag tror aldrig vi får ett svar på de frågorna.

Bona är inget unikum. Om man läser svensk lokalpress de senaste 20 åren finns åtskilliga exempel på spektakulära, penningslukande projekt som aldrig blir av. I bästa fall vill säga. Ett fåtal börjar byggas och i de fall där kommuner är inblandade slutar det ofta med att de sitter med Svarte Petter. Vi är ofta så förblindade av att det ska gå bra för våra hemkommuner att normalt kritiskt tänkande sätts åt sidan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...