Fortsätt till huvudinnehåll

Favorit i repris



Somliga namn försvinner aldrig från spalterna. Arie Even är ett sådant namn. Israelen vars bolag för 20 år sedan skulle exploatera Bona för storskalig turism men aldrig kom till skott. Evens bolag är största delägaren i byns samfällighetsförening och har slutat betala räkningar. Övriga boende lider i vinterkylan och risken är stor att elleverantören snart fimpar gatubelysningen..

Övriga delägare har klagat sin nöd hos Motala kommun som inte har någon formell skyldighet att hjälpa dem. Om kommunen ställer upp är det risk för att det skapar prejudikat och att andra samfällighets- och bostadsrättsföreningar också klappar på porten. Det kanske finns någon gräns för hur välvillig en kommun kan vara?

Arie Even är en mystisk, israelisk ”miljardär” med rötterna i Ryssland. Han var inblandad i allt som rörde israeliskt näringsliv med tyngdpunkt på fastigheter och hotell, påstods det. Hans resurser var obegränsade och planerna för den gamla uppfostringsanstalten, mentalsjukhuset och flyktingförläggningen var gigantiska och fantasieggande. Exklusiva lägenheter, lyxrestauranger, småbåtshamn och golfbana. Det är klart att sådana planer triggade redaktionerna för 20 år sedan även om berättigade tvivel så småningom smög sig in. Existerar Arie Even överhuvudtaget?

Jag vet inte hur många gånger vi ringde till Israel för att intervjua den mäktige men fick alltid prata med någon underhuggare som kom med det ena svårkontrollerade löftet efter det andra. Löften som visade sig vara utan substans och fastigheterna förföll allt mer. Påståenden om hans väldiga resurser gick inte att kontrollera och med tiden har jag blivit alltmer skeptisk.  Om den dåvarande kommunledningen med Johan Andersson i spetsen lät sig luras vet jag inte, men utåt visade den upp en artig men avvaktande attityd.

Jag ställde frågan då och ställer den igen. Vad hade den internationella finansmagnaten i Bona att göra? Vad skulle de internationella jetsettarna hitta på där, förutom att klirra med juvelerna vid de överdådiga middagarna? Köpa glesbygdskavaj och följa med på älgjakt en vecka? Om man vill exploatera norra Östergötland för storskalig, köpstark turism så är det väl närheten till Vättern som ska marknadsföras och inte mörka skogen i Bona? Jag tror aldrig vi får ett svar på de frågorna.

Bona är inget unikum. Om man läser svensk lokalpress de senaste 20 åren finns åtskilliga exempel på spektakulära, penningslukande projekt som aldrig blir av. I bästa fall vill säga. Ett fåtal börjar byggas och i de fall där kommuner är inblandade slutar det ofta med att de sitter med Svarte Petter. Vi är ofta så förblindade av att det ska gå bra för våra hemkommuner att normalt kritiskt tänkande sätts åt sidan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna