Fortsätt till huvudinnehåll

Vi ritar om kartan

Vid ett sånt här tillfälle kommer en gammal skolatlas väl till pass.



Corren har under loppet av två dagar visat ett stort spännvid i ämnesval. Först skrev Carina Glenning en lång krönika om karlars skvättande på toaletten och dagen efter skrev Maria Björk Hummelgren att det är hög tid att slå samman små Östgötakommuner till större. Carina slår an en minnenas sträng hos mig. På 1980-talet skrev dåvarande riksdagsledamoten Marianne Karlsson, Skänninge, en motion om att införa könsseparata toaletter på tågen. Hon var trött på att sätta sig på en blöt ring. Motionen fick mycket publicitet men nådde inget resultat. Den avfärdades av många som en i raden av Mariannes ganska kufiska motioner.

Carina får ursäkta men medan sista droppen landar i kalsongerna ska jag ägna mig åt kommunerna. Man kan ha vissa invändningar mot detaljer i ledarskribentens förslag men tror jag att hon är på rätt väg. Kommuner som Boxholm, Ödeshög, Vadstena, Kinda är för små och fattiga för att upprätthålla de ökade krav på service som medborgarna ställer. De har redan idag svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade tjänstemän med ett vikande skatteunderlag. Fast det är en process som kommer att ta lång tid, kanske decennier, men det kommer.

Jag skissar på en idé som löser kommun- och regionfrågan. Dags att skrota Oxenstiernas 1600-talsidéer om länsindelning. Tar fram en karta och drar ett horisontellt och ett vertikalt streck över länet. Landar i fyra delar där den nordöstra får gå till Sörmland, den nordvästra till Närke och den sydöstra till Kalmar (farväl ÅFF och IFK).

Den snabbtänkta läsaren har naturligtvis redan räknat ut att mitt intresse ligger i länets sydvästra del med Mjölby, Boxholm, Ödeshög och en inbrytning över gränsen för att få med Tranås och Aneby i gänget. Två starka industristäder med goda framtidsutsikter får bilda stommen. När jag ändå är igång snor jag Vadstena för dess turism och kultur. Sen finns det ett särskilt skäl att ha med Aneby kommun. Wiredaholms golfbana är en pärla och blir den sjunde länken i samlingen av välskötta golfbanor tillsammans med Tranås, Mjölby, Boxholm, Väderstad, Omberg och Vadstena. Vem kan motstå en sådan septett? Tungt vägande skäl.

När man bygger upp något nytt måste man vara noga med ledarrekryteringen. Mitt förslag som kommunfullmäktiges ordförande blir Klas Ingesson med Jarlen i Bjälbo som vice. Hur stilig är inte Ingesson i mörkblå kostym med väst. Representationsjakt på köpet. I frågan om ks-ordförande ber jag att få återkomma om det inte är möjligt att övertala min personlige favorit, Jörgen Oskarsson, till en comeback. Han kanske blir förste förare på framtidsloket?

Vad ska vi göra med Kråkvinkel, dess fula lilla slott och med landshövdingen? Jo, den senare får pension och på slottet kan Paul Lindvall bo vartannat år och Lars Stjernkvist vartannat. Två hedervärda grabbar från Mjölby respektive Motala kan inte misslyckas som fastighetsskötare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.