Fortsätt till huvudinnehåll

Vi ritar om kartan

Vid ett sånt här tillfälle kommer en gammal skolatlas väl till pass.



Corren har under loppet av två dagar visat ett stort spännvid i ämnesval. Först skrev Carina Glenning en lång krönika om karlars skvättande på toaletten och dagen efter skrev Maria Björk Hummelgren att det är hög tid att slå samman små Östgötakommuner till större. Carina slår an en minnenas sträng hos mig. På 1980-talet skrev dåvarande riksdagsledamoten Marianne Karlsson, Skänninge, en motion om att införa könsseparata toaletter på tågen. Hon var trött på att sätta sig på en blöt ring. Motionen fick mycket publicitet men nådde inget resultat. Den avfärdades av många som en i raden av Mariannes ganska kufiska motioner.

Carina får ursäkta men medan sista droppen landar i kalsongerna ska jag ägna mig åt kommunerna. Man kan ha vissa invändningar mot detaljer i ledarskribentens förslag men tror jag att hon är på rätt väg. Kommuner som Boxholm, Ödeshög, Vadstena, Kinda är för små och fattiga för att upprätthålla de ökade krav på service som medborgarna ställer. De har redan idag svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade tjänstemän med ett vikande skatteunderlag. Fast det är en process som kommer att ta lång tid, kanske decennier, men det kommer.

Jag skissar på en idé som löser kommun- och regionfrågan. Dags att skrota Oxenstiernas 1600-talsidéer om länsindelning. Tar fram en karta och drar ett horisontellt och ett vertikalt streck över länet. Landar i fyra delar där den nordöstra får gå till Sörmland, den nordvästra till Närke och den sydöstra till Kalmar (farväl ÅFF och IFK).

Den snabbtänkta läsaren har naturligtvis redan räknat ut att mitt intresse ligger i länets sydvästra del med Mjölby, Boxholm, Ödeshög och en inbrytning över gränsen för att få med Tranås och Aneby i gänget. Två starka industristäder med goda framtidsutsikter får bilda stommen. När jag ändå är igång snor jag Vadstena för dess turism och kultur. Sen finns det ett särskilt skäl att ha med Aneby kommun. Wiredaholms golfbana är en pärla och blir den sjunde länken i samlingen av välskötta golfbanor tillsammans med Tranås, Mjölby, Boxholm, Väderstad, Omberg och Vadstena. Vem kan motstå en sådan septett? Tungt vägande skäl.

När man bygger upp något nytt måste man vara noga med ledarrekryteringen. Mitt förslag som kommunfullmäktiges ordförande blir Klas Ingesson med Jarlen i Bjälbo som vice. Hur stilig är inte Ingesson i mörkblå kostym med väst. Representationsjakt på köpet. I frågan om ks-ordförande ber jag att få återkomma om det inte är möjligt att övertala min personlige favorit, Jörgen Oskarsson, till en comeback. Han kanske blir förste förare på framtidsloket?

Vad ska vi göra med Kråkvinkel, dess fula lilla slott och med landshövdingen? Jo, den senare får pension och på slottet kan Paul Lindvall bo vartannat år och Lars Stjernkvist vartannat. Två hedervärda grabbar från Mjölby respektive Motala kan inte misslyckas som fastighetsskötare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...