Fortsätt till huvudinnehåll

Ett stölleprov för många år sedan



I höst är det 117 år sedan Nordpolsexpeditionen landade på Vitön och 84 år sedan liken av Knut Fraenkel, Nils Strindberg och Salomon August Andrée upptäcktes av en slump. Om detta har Bea Uusman skrivit en fascinerande bok, Expeditionen: min kärlekshistoria.

Andrée-expeditionen var med modernt språkbruk ett stölleprov. Ingen hade erfarenhet av vistelse i polarisen utan de var teoretiker, skrivbordsmänniskor. Andrée visste att vätgasballongen läckte men hemlighöll uppgiften för sina kompanjoner. Enligt hans beräkningar skulle vätgasen räcka för 30 dagars färd men efter några dygn tog det slut. Redan vid avfärden från Danskön i juli gick det snett när ballongen förlorade styrlinorna. Ballongen drev med vinden.

Graden av realism illustreras av att bagaget innehöll sidenkravatter och andra snygga kläder så att man var representativa inför mottagningskommittén om det nu var i Norge, Sibirien eller Canada den skulle möta upp.

Bea Uusma är besatt av Nordpolsexpeditionen. Hon läste all litteratur, tillbringade hundratals timmar på museet i Gränna, läste Andrées dagboksanteckningar, studerade Strindbergs bilder, undersökte kläderna de bar, intervjuade kriminaltekniker, läkare och andra experter. Hon gjorde några misslyckade försök att nå Vitön och platsen för trions död innan hon slutligen lyckades.

Flera teorier om deras död lanseras, bland annat A-vitaminförgiftning på grund av för mycket isbjörnskött, trikinförgiftning, botulism, för mycket morfin etc. Uusma tecknar  däremot ett scenario där Strindberg attackeras av en isbjörn, Fraenkel skadas svårt när han kommer till Strindbergs undsättning och dör något dygn senare.
Andrée inser att han inte klarar att leva ensam i fyra månaders polarmörker med hotande isbjörnar omkring sig och tar livet av sig med hjälp av morfin, Den 8 oktober 1897 är dagen för sista dagboksanteckningen. Uusmas teori är naturligtvis lika god som någon annans. Hon grundar detta på att Fraenkels och Strindbergs kläder har likartade skador som av en björnklo.

Vem är mannen eller kvinnan att leverera den slutliga lösningen på denna 117 gamla gåta? Leif G W Persson förstås. Han leder en stab av polarforskare, läkare, kriminaltekniker och zoologer och presenterar resultatet i en specialsändning av Veckans Brott. Leif har bytt ut jägarvästen mot smoking och hans skötare, Camilla, bär galaklänning. Mästerdetektiven presterar gåtans lösning inför en jublande, festklädd publik. Vilken glimrande avslutning på en sagolik karriär. Han skriver förstås en bestseller även om denna utredning.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...