Paul
Håkansson – Palle för kompisarna – blir ny kommunchef i Linköping från
årsskiftet. Ingen högoddsare direkt för den gamle kaptenen har rört sig i
länets högsta kretsar sedan tiden som landstingsråd och vd för Östgötatrafiken.
Noterbart är att Paul gått från ledande politiker till ledande tjänsteman. Det
är inte många som gjort den resan.
Paul är en del av ett tydligt mönster i
Östergötland. En östgöte flyttar gärna men inte längre än att man kan kvista
över till morsan på en halvtimme. Paul
är Norrköpingsgrabb, Lasse Stjernkvist i Norrköping är från Motala, Paul
Lindvall i Linköping är uppvuxen i Mjölby och Kristina Edlund, kommunstyrelsens
ordförande i Linköping, kommer från Åtvidaberg.
Klas
Gustafsson, vice vd i Tekniska Verken, bor i Sya
och har liksom Håkansson ett förflutet som yrkesofficer. Båda har varit
ordförande i SSU:s Östgötadistrikt. En bakgrund i SSU har också Miko Månsson,
ordförande i Östgötatrafiken och tidigare kommunalråd i Mjölby 2002-2006.
Cecilia Vilhelmsson i Mjölby har stannat på
hemmaplan precis som Britt-Marie Johansson i Boxholm. Magnus Oscarson i Ödeshög
är också väl förankrad i Östgötamyllan. Andreas Norlén – landet nästa
justitieminister ? - är från Ödeshög, har bott i Motala och är numera bosatt i
Norrköping.
Enda
undantaget är Camilla Egberth i Motala som är skånska.
Vad ska man dra för slutsats av detta? Att ingen
utomstående släpps fram till maktens köttgrytor i Östergötland? Ja kanske. Min
slutsats är att länets båda största städer inte klarar sig utan begåvningstillskott
från de mindre grannkommunerna. Jag tänker då på Stjerna i Norrköping och
Edlund och Lindvall i Linköping. Ett annat valresultat 2018 kan kasta om hierarkin
en smula men kretsen av ledande personer i politik och förvaltning är ungefär
densamma oavsett partifärg. Visst är det en fördel om riddarna runt bordet
talar landets vackraste dialekt?
 |
| Klart att ingen kan motstå sådana vyer. |
Mångfald?
Spara det ordet till högtidstalens retorik.
Kommentarer
Skicka en kommentar