Fortsätt till huvudinnehåll

En nygammal favorit




Som hängiven deckarläsare har jag alltid förundrat mig över att jag inte hittat någon riktigt bra roman i idrottsmiljö. Norska deckardrottningen Anne Holt och hennes bror hjärtläkaren Even Holt har åtgärdat bristen med Sudden Death.

Huvudpersonerna i detta drama är:

Sara Zuckerman, norskjudisk kardiologprofessor, superintelligent, energisk och vacker. Noll koll på fotboll men sambo med Johannes Funkel, tysk tränare i PL-klubben FC Notting Hill.

Ola Farmen, kollega med Sara och ingående i Notting Hills medicinska stab. Sexbarnsfar med dålig ekonomi.

Najib Aysha, mystisk finansmogul med ägarintressen i så gott som alla branscher världen över. Ägare till Notting Hill. En man som inte tål att bli motsagd. Konstsamlare.

Aron Apter, f d Mossadagent med åtskilligt på sitt samvete under en lång karriär. Börjar känna sig bortglömd och åsidosatt på ålderns höst. Lever ensam och isolerad sedan hustrun lämnat honom.

David Lee Curry. Sprinttränare i klubben med ett förflutet som spelare i NFL. Något av en whistleblower.

Handlingen i korthet. Ola Farmen upptäcker av en slump att ovanligt många av klubbens spelare drabbas av plötslig hjärtdöd, misstänker doping och börjar undersöka dödsfallen, vilket inte uppskattas av klubbens ägare.

En intressant och läsvärd blandning av professionell fotboll, doping, medicinsk forskning, judisk identitet, statsterrorism, internationell politik och big business. Anne Holt och hennes medförfattare håller ihop alla trådarna och åstadkommer en slagkraftig och logisk avslutning. 

Det är några år sedan Anne Holt slog igenom som författare och hon har sannerligen inte legat av sig. Jag rekommenderar läsning av boken. Om du är intresserad av något av dessa ämnen lär du inte bli besviken. Anne Holt är en nygammal favorit. Det skulle inte förvåna mig om boken filmatiseras.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...