Fortsätt till huvudinnehåll

Minnenas allé

 


Jag parkerar bilen vid slottet. Sträcker på benen och drar ett djupt andetag av den syremättade sjöluften innan jag börjar promenaden norrut. Dags för ett nytt Vadstenabesök och lite funderingar kring en svunnen tid. För mig är Storgatan något av en minnenas allé.

 Somliga butiker är riktigt långlivade i Vadstena. Manfreds är still going strong liksom Gamla Kondis, Strandbergs Mode och Engholms Skor. Jag stannar till utanför Bonds Fashion för här låg Wetterheds bokhandel där jag träffade min fru. Nästan som upptakten till en feel god-roman. Sportjournalist på ärevördig dagstidning möter ung bokförsäljare och ljuv musik uppstår.

 ”Liten stad med medeltida anor klarar sig själv”

Storgatans utbud av butiker har naturligtvis förändrats genom åren men den småskaliga känslan och den personliga servicen är sig lik. Här saknas i stort sett alla de stora, själlösa butikskedjor som dominerar affärslivet i små och medelstora svenska städer. Liten stad med medeltida anor klarar sig själv. Det är naturligtvis den känslan som lockar långväga gäster från större städer att shoppa i Vadstena.

 När jag passerar torget minns jag Correns lokalredaktör Gunnar Sträng som hade kombinerad bostad och redaktion en våning upp i hörnet av Torggatan-Klostergatan. Han var också Riksantikvariens ombud och hade en grundmurad och detaljerad kännedom om stans ärorika historia. Han fick höra många kommentarer eftersom han delade namn med dåvarande finansministern. På norra sidan av torget höll tvillingbröderna Blomberg till i Westins foto och de hjälpte oss på Östgöta-Bladet med framkallning och kopiering.

På den övre delen av Storgatan hade Hälso-Gustav sin butik och han sålde frusen morotsjuice på burk. Hälso-Gustav var förtroendeingivande i sin vita rock och påminde om TV-doktorn Bo-Ebbe Löfberg.

Alla före detta Vadstenabor minns Gamla kondis. Konditoriet var platsen för många kreativa redaktionsmöten på 70-talet. Fast vi sa inte kreativa på den tiden, vi sa att vi hitter på nå´t. Det ska erkännas att dessa fikamöten kunde dra ut på tiden, särskilt tidningsfria dagar. En annan tid, ett lugnare tempo och andra prioriteringar.

Funderingar som värmer även en dag när det blåser kallt från sjön. Vadstenas och dess pulsåder Storgatan har sina fördelar även en dag när solen inte står högt på himlen. Jag kan bara lyckönska nuvarande och blivande Vadstenabor till en bostadsort som har få motsvarigheter i Sverige.

 

Gamla kondis är helig mark för unga murvlar.

 

 

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom