Utfryst eller inte?

Centerpolitikern och utbildningsnämndens förra ordförande Christina Knutsson tog bladet från munnen i senaste fullmäktigemötet. Hon erkände misstagen men kritiserade politikerkollegerna för att ha fryst ut henne. Inte ett telefonsamtal, inte ett mejl sedan Corren avslöjade skandalen med förvaltningschefen Ingela Appelsveds gynnande av den egna sonens bolag i ett arbetslöshetsprojekt.

Partikollegan och nuvarande gruppledaren Birgitta Gunnarsson förnekar att man fryst ut Christina Knutsson. Hon beklagar Knutssons uppfattning och menar att det är oundvikligt att en ordförande får bära hundhuvudet när något går snett i en nämnd/förvaltning.

Under de år jag jobbade på Corren lärde jag känna Christina Knutsson som en rakryggad, kompetent och debattglad politiker som gärna tog en verbal fight med Jörgen Oskarsson(S). Hon var, ironiskt nog, den borgerliga politiker som bäst fann sig tillrätta i rollen som nämndordförande efter valet 2006, och fick till och med beröm av socialdemokraterna. Men det var förstås innan Appelsveds vurpa med upphandlingen som vände upp och ner på allt.

Nu framstår Christina Knutsson som en solitär i den tre personer starka centergruppen i kommunfullmäktige. Det är tråkigt att 25 års kommunalpolitisk gärning ska sluta på detta sätt. Ett misstag överskuggar allt annat. Man kan fundera lite över de villkor som fritidspolitiker arbetar under.

I Vimmerby tidning läser jag om en kommunalpolitisk skandal av annan dignitet. Oppositionsrådet Jan Henriksson (S) kliver av tåget efter sin medverkan i en alltför vidlyftig avtalspensionering av tre(!) kommunchefer varav en inte ens uppfyllde det åldersmässiga villkoret för pension. Tidigare har två andra ledande politiker, Carl-Axel Centerstig © och Tomas Peterson (M), fått lämna skutan av samma skäl.

I Vimmerbyfallet var det inte någon tidning som grävde fram skandalen utan en trio kompetenta revisorer på PWC i Kalmar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen