En chip över Kölen

Golfspelare älskar att skvallra om golfbanors skick och andra golfspelares beteenden. Undertecknad är inget undantag. Därför var jag idel öra när en god vän med många års erfarenhet av norsk golfsport gav följande omdömen om norrmän i allmänhet och golfspelare i synnerhet.

Om den norska statusjakten:

”En gift norrman har följande standardutrustning. En villa i 5-miljonersklassen, en hytte på fjället, en lika dyr båt och två, tre bilar. Och så ska det spelas golf för det är status. Spelar både man och hustru klarar de inte att samåka utan åker i varsin bil till banan även om de ska gå i samma boll.”

Om uppförandet på banan:

”Norrmän saknar självkontroll och disciplin. De vräker ut halvätna korvar och baguetter, bananskal, ölburkar, bollkartonger, äppelskruttar och lite till på fairway. Slag på liten burk borde införas som komplement i sporten”.

Om den norska spelstandarden:

”Av min klubbs 4 200 medlemmar klarar 200 att gå på sitt handicap. De saknar helt självinsikt och sprider bollarna över hela banan. Man måste inse att handicapen ligger fel när man kommer in på 8-9 poäng flera gånger i rad. De gnäller ideligen på banans kondition. Jag fick höra att de ondulerade greenerna var för tröga och till ett KM dressade jag dem ordentligt. Ingen klarade att undvika treputtar.”

Tar du inte i för mycket nu?

”Nej. Detta genomsyrar hela sporten. Kan du namnge en framgångsrik professionell spelare förutom Susanne Petersen? Inte? Tänkte väl det”.

Och allt detta för några droppar Nordsjöoljas skull.

Min egen erfarenhet av norsk golfsport är liten. Sommaren 1997 besökte jag och sonen en niohålsbana utanför Lillehammer. Den låg på fjället och antalet grässtrån var få, men vattenpölarna desto fler.

Jag vill för tydlighetens skull påpeka att dessa omdömen inte gäller svenska golfspelare. De är vänliga, diskreta, renliga, nyktra och ytterst sakliga i sina omdömen om medmänskligheten.

Unionen med Norge upplöstes 1905. Pehr ”Grynet” Gyllenhammar och Volvo ville gå i union med norsk olja på 1970-talet men det sket sig. Tyvärr. Kan inte Norge köpa Saab? En oljeeldad djungeltrumma går väl bra ihop med Nordsjöolja.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen