"Som en utdragen rotfyllning"

”Elitserien är som en utdragen rotfyllning jämfört med Junior-VM”. Mikael Renberg är ingen leverantör av odödliga one-liners men under finalen mot USA fick han till det. Fast det var visst en kompis han citerade.

Men det är bara att hålla med. Frisk. frejdig juniorhockey med högsta fart framåt under jul- och nyårshelgerna när många är lediga och i år dessutom på tittarvänliga tider. Sämre underhållning finns.

Att juniorkronorna förlorade finalen är inte så mycket att säga. De mötte ett bättre lag helt enkelt. Krångligare än så behöver inte analysen vara.

Tittade på sista perioden av LHC-AIK också (jag, jag vet, jag är inte riktigt klok) och noterade att Canal C Mores kommentator inte hade någon bra dag. Det började med en intervju med Roger Melin inför tredje.

”Varför ber du mig sammanfatta matchen? Det har du gjort så bra själv några sekunder tidigare, svarade LHC-tränaren och kommentatorn gjorde en taktisk reträtt.

Inte var det bättre efter matchen när han intervjuade AIK-tränaren Anders Eldebrink. ”Tog orken slut i tredje?” ”Nej, vi hade spelövertaget hela tiden men LHC har individuellt skickliga spelare som kan avgöra jämna tillställningar. Har vi sett samma match?”.

Kommentatorn fick väl trösta sig med restaurangens goda mat eller gråta ut i producentens famn.

De korta intervjuerna sekunderna före nedsläpp är meningslösa. Tränarna är mentalt redan inne i båset hos killarna. Men TV-avtalet säger väl att de måste vara tillgängliga. Money rules.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen