Mjölby - ett paradis för nödiga

Ser ni hänglåset där nere?

Frånvaron av offentlig toalett i Mjölbys centrala delar har diskuterats i flera år. I samband med Kanikeplans omskrutna ombyggnad byggdes en toalett – en skaplig pjäs på sådär 15-20 kvm.

På onsdagen var det min tur att besöka bekvämlighetsinrättningen som har två ingångar. Båda dörrarna är försedda med informationsskyltar som talar om att sanitetsporslinet desinficeras efter varje besök och att golvet rengörs en gång i kvarten. Luktar högteknologi alltså. Samt de vanliga förmaningarna på sådana här institutioner om att inte trycka längre i en kvart och att barn under tio år inte får bajsa ensamma.

Jag tar ett halvt steg framåt och rycker i dörren. Stopp. Vad nu då? Dörren sitter fast med ett hänglås någon centimeter ovanför backen. Tar ett varv runt kåken för att se om det är någon information jag missat. Nä, ingenting om var nyckeln kan hämtas. Dörrarna är låsta.

Vad är meningen? Om man mot förmodan skulle få tag i en nyckel ska man då lägga sig på knä för att låsa upp. Eller vad gör en rullstolsburen person? Välter omkull stolen och hoppas att någon snäll medmänniska lyfter upp honom/henne i stolen igen?

Eftersom jag är en tolerant person som försöker hitta rationella förklaringar på det mesta kan det ju vara så att tekniska kontoret inte har fått ordning på alla teknikaliteter och skjutit upp premiären. Men då kan man faktiskt förse dörrarna med ytterligare en skylt.

Finns det ingen beslutsfattare i Stadshuset som besitter vanligt sunt förnuft? Jag vill ha en förklaring.