Fortsätt till huvudinnehåll

Mert Kubu - en journalistlegend från Motala



Mert Kubu (f-33) är en föregångsman inom svensk journalistik. Hans aktiva och granskande journalistik lyfte framförallt kommunbevakningen till högre nivåer. Mert Kubu kom som flykting från Estland vid slutet av kriget, växte upp i Motala och tog studenten vid Högre Allmänna Läroverket i Motala (nuvarande Zederslundsskolan).

Det var som kommunreporter på Dagens Nyheter som Kubu gjorde sig ett namn. Han trampade korridorerna i Stadshuset, grävde fram rapporter, protokoll och PM och pratade med ansvariga tjänstemän innan han tog kontakt med ansvarig politiker som i 95 fall av 100 var finansborgarrådet Hjalmar Mehr. Den senare underskattade Kubus kunskaper till en början och fabricerade underliga dementier på avslöjanden som var förankrade till hundra procent. Det såg konstigt ut och Hjalmar Mehr insåg att han fick ändra taktik. Sekreterarna hade sedan en stående order att alltid släppa igenom Kubus samtal.

Men de hetaste konflikterna hade Kubu med borgarrådet Helge Berglund, mest känd som Ishockeyförbundets ordförande. Berglund hemligstämplade i princip allt. Kubu överklagade och vann i regel.
En affär fick särskilt stora rubriker. Kubu kom på att Stockholms stad  tippade giftigt rötslam i Östersjön och det fanns en hemligstämplad konsultrapport som bevisade hur farligt detta var. Kubu överklagade och vann. Helge Berglund svarade med att bjuda in pressen till ett jippo där han borstade tänderna i rötslamvattnet. (Jämför med den jägmästare i Värmland som på 70-talet drack hormoslyr inför TV-kamerorna).

Kubus aktiva och granskande journalistik uppskattades inte av Hjalmar Mehr som inte var van att bli ifrågasatt, men senare kom de att lära känna och uppskatta varandra på ett professionellt plan. I det uppmärksammade fallet med det giftiga rötslammet tog Mehr till och med Kubu i försvar och gav Helge Berglund en nästan handgriplig lektion i offentlighetsprincipen och tryckfriheten. Det var mycket ovanligt på den tiden att socialdemokratiska beslutsfattare gick i strid med varandra.

Mert Kubu var dåtidens Janne Josefsson fast med penna och papper istället för kamera och mikrofon. Ibland åkte han ut i landet och roade sig med att besöka diariet i små kommuner. När kontoristerna frågade var han kom ifrån svarade han: ”Hemifrån”. Lagen kräver inte att du identifierar dig om du kräver ut en allmän handling.

Hoppsan. En konsultrapport som hemligstämplades eller hamnade djupt ner i en byrålåda.  Det där låter bekant. 40 år senare sker samma sak med en konsultrapport i Mjölby kommun om en mögelskadad förskola. Har tjänstemän och politiker inget lärt sig på alla dessa år? Nu försvann fastighetschefen till en privat arbetsgivare i Linköping och där behöver han inte bekymra sig för offentlighetsprincipen och diarieföring.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...