Fortsätt till huvudinnehåll

Temperaturen sjunker och året är nytt



Temperaturen sjunker på utsidan medan jag lyssnar på Eagles i Grundigen. Introt på Hotel Californa har jag lyssnat på i 40 år och kan lyssna på lika länge till. Ganska mysigt i stugvärmen faktiskt.

Vad kan vi vänta av det östgötska idrottsåret 2013? Jag börjar på hemmaplan, cirka 300 meter från min bostad – på Vifolkavallen och dess ishall. Kommer MHC att överleva vintern? Ja, det tror jag, med kommunens hjälp. Men det blir till att börja om i div II med ett lag där stommen består av egna ”produkter” som det heter i sådana här sammanhang. Ekonomispöket ska aldrig underskattas när det gäller hockey.

LHC kan nog se fram emot ett skojigare 2013 än 2012, men längre än till semifinalplats räcker det inte. Gott så. Samarbetet med Roger Melin måste permanentas över lång tid. Kommer laget till slutspelet med en joker i form av vinhandlarn eller är han på väg ut från hockeyn? Inte många frågar efter honom längre.

På stålskodd fot till hemstaden. Hoppet är ute att IFK Motala ska klara elitseriekontraktet är ute men jag tror att laget har tillräckligt hög moral för att klara nytt kontrakt genom kvalet. Men sedan. Löser sig alla problem om kommunen bygger den utlovade hallen 2015? Jag är inte så säker på det. Jag är inte ens säker på att kommunen bygger hallen.

Om drygt ett par månader startar fotbollsallsvenskan och då ser det betydligt skojigare ut. Jag suger åt mig ryktena som säger att Magnus Ericsson är på väg hem från Belgien till – IFK Norrköping. Då blir det ännu roligare på Nya Parken. Vad kan inte Magnus göra på Smedberg-Dalenses inlägg? Och vilken nerv i derbyna med Magnus i fel blåvit tröja. O visst ja. Finns visst något som heter Silly Season.

ÅFF kommer säkert att bli ett mittenlag med hjälp av nygamle tränaren Peter Svärdh. Men forwardssidan ser tunn ut. Även ÅFF behöver en typ Magnus Ericsson i frontlinjen.

För övrigt är drömmarna blygsamma. Har undertecknad tillräckligt med matjord i byxfickorna för ytterligare ett HIO? Det är 16 år sedan det senaste på Miskarp. Annars kan jag alltid hoppas på många långa, ljusa, ljumma försommarkvällar där bollarna studsar rätt. Det känns som om det är det viktigaste som väntar för närvarande. Barnbarnet Alexander, 3, ska naturligtvis få sin första uppsättning klubbor.

Bläddrar i Expressen medan Eagles rullar vidare. TV-kommentatorn Niklas Holmgren är tillbaka i Viasat Sport efter att ha fått sparken i våras. För höga röster i korridorerna och för mycket smällande i dörrarna var enligt Expressens sagesman orsaken till att han fick foten i våras. Niklas engagemang som visar sig i TV-rutan var inte alltid en fördel i umgänget med cheferna. Sport. En annan mer krass förklaring är att Viasat inte klarar sig utan falsetten Holmgren när 48 NHL-omgångar ska spelas på 99 dagar.

En sak står utom allt tvivel. Experterna sitter på läktaren eller i TV-fåtöljen och har svaren på alla svåra frågor. Även i år.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.