Fortsätt till huvudinnehåll

Skänninges största lokalpatriot är död



Förra riksdagsledamoten Marianne Karlsson © har avlidit i en ålder av 81 år. En av Mjölby kommuns mest kända politiker även om hon aldrig satt på någon beslutande post. Hon behövde aldrig presentera sig med efternamnet utan det räckte med ”Marianne i Skänninge” så visste alla vem hon var. Hon var under flera decennier den mest profilerade centerpolitikern i västra Östergötland.,

Första gången jag träffade Marianne var i början av 80-talet på redaktionen i Kanikegården. Hon bjöd på sju sorters kakor och tårta och underhöll med anekdoter från riksdagen. Marianne kände alla och var en god historieberättare. Hon bearbetade oss med debattartiklar, notiser och tips. Vid de tillfällen vi avvisade hennes förslag blev hon inte sur utan återkom veckan därpå med oförbätterlig optimism. Ibland var hon som en bulldozer som malde på utan sidoblickar.

Marianne var ingen politisk analytiker, det måste sägas, men hittade en annan väg i politiken genom att skriva motioner. Hon tävlade om flest antal riksdagsmotioner eller den säregna sporten att presentera den sista motionen innan motionstidens slut. Två motioner fick nationell uppmärksamhet. Det handlade om separata toaletter för damer och herrar på tågen samt att varje sändning i SVT skulle avslutas med nationalsången. Ingen antogs.

Marianne var glad, positiv och energisk i allt hon företog sig. Hon lyste upp varje rum hon kom in i och hade ett vänligt ord till övers för alla.  I kommunfullmäktige satt hon som vice ordförande fram till valet 2010. Hon livade upp tungfotade möten med en och annan snabb replik. Det behövdes för det var en vara som åhörarna var svältfödda på. Hon hade också ork att ägna sig åt kyrkopolitiken.

Framförallt var västgötafödda Marianne en lokalpatriot. Det finns många lokalpatrioter i Skänninge men hon var den största. Hon räddade Stadshotellet från nedläggning genom att övertala byggmästare Sundbaum i Linköping att köpa fastigheten och hon kom till Pingstkyrkans undsättning när miljövårdskontoret i Mjölby ville sätta stopp för kaféets bullbak. Vid sådana tillfällen kom hennes stora kontaktnät bland makthavare och massmedia väl till pass. Hon hade alltid Skänninges bästa för ögonen.

Begravningsgudstjänsten i Vårfrukyrkan den 18 januari blir säkert välbesökt.

Kommentarer

  1. Det lönar sig inte att vara för snabb. Jag glömde en annan sak som hör 80-talet till. Marianne klagade flitigt och regelbundet på Adventskalenderns innehåll och utformning. Det kristna budskapet kom helt bort. Även vid dessa tillfällen fick hennes klagomål relativt stort utrymme i Corren.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...