Fortsätt till huvudinnehåll

Mannen som gjorde vad som föll honom in



Malte Liewen Stierngranat (1871-1960). Smaka på namnet. Visst låter det som namnet på en oförvägen man som kastade sig in i omöjliga projekt men alltid landade på fötterna.

Anebys största kändis är aktuell igen drygt ett halvsekel efter sin död. Tre grafiska designers, Filip Hovensjö, Charlie Hedström och Olle Knutsson Hjertén från Göteborg, har placerat Malte på en husfasad i Aneby. Kanske blir det en lika stor turistattraktion som Stalpet.

”Vi kom fram till att vi ville sätta färg på mindre orter i Sverige och så gjorde vi en lista på potentiella ställen”, säger trion till Tranås-Posten.
I Aneby föll valet på Malte. Den här mannen skulle nog ha blivit porträtterad i en Hollywoodfilm om han var född 50 år senare.

En sammanfattning av hans minst sagt innehållsrika liv.

Han föddes på Nobynäs herrgård utanför Aneby.
Utan föräldrarnas vetskap reste han till USA 1898.

Där träffade han en förmögen kvinna som han senare övergav och blev stämd för brutet äktenskapslöfte. Det kostade honom fängelse och 50 000 dollar i böter.

Han köpte sig en ingenjörstitel och gifte sig med Marie Dahlman som kom från en förmögen familj.

Han arbetade som konservator och restaurerade utan utbildning verk av Rubens och Rembrandt.

Paret flyttade till Sverige 1911 och året senare var Malte värd för den amerikanska OS-truppen vid OS i Stockholm.

Med hjälp av hustruns pengar byggdes slottet Stjärneborg på mark intill släktgården.

Paret umgicks med den tidens kulturpersonligheter och kändisar som prins Eugen, arkitekten Torben Grut och skulptören Carl Eldh.

Malte Liewen satte en magnifik slutpunkt för sitt liv när han lät uppföra en pyramid intill slottet med Cheopspyramiden som förebild. Den blev hans och familjens gravplats.

Hembygdsforskaren Göran Engström har skrivit en biografi över den märklige mannen som knappast kände till begreppet jantelagen. Boken har den passande titeln ”Mannen som gjorde vad som föll honom in”.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom