Wanås och Mjölby

Har du någon gång besökt Wanås slott utanför Kristianstad som på 30 år förvandlats till ett internationellt konstcenter? Ägarna till Wanås CG och Marika Wachtmeister har skrivit en bok med titeln Konst, kor och kärlek på Wanås slott. Grundaren Marika Wachtmeister har ett förflutet i Mjölby.

Wanås Konst producerar platsspecifik internationell samtidskonst och lärande med nyskapande och tillgänglighet för alla som ledord. I skulpturparken och den permanenta samlingen finns ett 70-tal platsspecifika verk i landskapet som skapats särskilt för Wanås Konst av konstnärer, bland andra Ann Hamilton, Jenny Holzer, Yoko Ono och Ann-Sofi Sidén.

Skulpturparken har årligen ca 75 000 besök och 9 000 barn och unga deltar i pedagogiska aktiviteter som visningar och workshoppar. Wanås Konst drivs av den fristående ideella Stiftelsen Wanås Utställningar som skapades 1994. Marika Wachtmeister grundade verksamheten 1987 och ledde den fram till 2010. Sedan 2011 leds verksamheten av chefsduon Elisabeth Millqvist och Mattias Givell. Verksamheten finansieras främst genom egenintäkter samt av statligt, regionalt och kommunalt stöd samt privata fonder och sponsring.

Vad inte många känner till är att Marika Wachtmeister har ett förflutet i Mjölby i början av 80-talet som biträdande jurist på Bo Berglunds advokatbyrå på Kungsvägen. Dessförinnan hade hon suttit ting vid Motala tingsrätt. Under Mjölbytiden blev hon också ledamot av Advokatsamfundet. Makarna var bosatta i Linköping och CG Wachtmeister var anställd vid Domänverket. Hennes arbetsuppgifter var de traditionella på en småstadsbyrå: brottmål, äktenskapsskillnad, skadestånd, arvstvister och bouppteckningar.

Det var då klart att paret skulle överta Wanås egendom som varit i släktens ägo sedan 1800-talet. Wanås är en egendom (f d fideikomiss) på 5 500 hektar (mest skog) och driver ekologisk djuruppfödning.

Marika Wachtmeister berättar i boken att förvandlingen av Wanås till ett internationellt konstcentrum inte skedde utan konflikter med den äldre generationen. Svärfar Carl Gustaf Wachtmeister var inte glad när han fick läsa om kommande utställningar i Kristianstadsbladet innan han personligen blev informerad.

Marika Wachtmeister har skrivit flera böcker om konst och samhälle och medverkat i olika tidskrifter.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen