Fortsätt till huvudinnehåll

Så roligt de har på ICA

Finns rolig, spännande och informativ TV-reklam? Tveksamt. Jag tycker att reklam i allmänhet är störande inslag som avbryter programmet på ett omotiverat sätt. Men det finns undantag. ICA-reklamen är ett. Där har reklambyrån hittat nya grepp för att utveckla temat år efter år med känslig anpassning till årstiderna. Nya skådespelare lyfts in hela tiden och stadige Stig är navet alla snurrar omkring.

De verkar ha roligt på ICA, men det är inget jag hittar hos vår lokala ICA-butik.

Telias reklam inför julen med den sanningssägande snåljåpen till svärfar som tar alla chanser att tala om hur förträfflig dotterns förra pojkvän var, är en annan. Här finns möjligheter till identifikation, tror jag. Skånske Gunnar med sitt orörliga ansikte som klampade in i alla möjliga situationer och gjorde bort sig var en annan favorit. Även den hade Telia som avsändare.

Allra tråkigast är reklamen för Werthers Original där en gubbe i biblioteksmiljö prisar karamellens förträfflighet med osynkade läppar. Det luktar Tyskland om den reklamen. Hoppas du knäcker plomberna på en Werthers, morfar!

Reklammakarna är onekligen mästare på förpackning. Reklambudskapen innehåller mycket information och många klipp men är i regel bara 20-25 sekunder långa. Högt tempo är den gemensamma nämnaren för TV-reklam.

God Jul önskas alla läsare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.