Fortsätt till huvudinnehåll

Tröga och fantasilösa affärsmän


Dagens varuutbud är fantastiskt. Mobiltelefoner med så avancerade funktioner att en normalsvensk inte utnyttjar hälften. Stora TV-apparater med fantastisk bild och pålitlig driftsäkerhet till överkomligt pris. Små, välljudande musikanläggningar för ett par tusenlappar. Snygga och varma vinterkläder.

Men när vi kommer till en så vardaglig vara som snöskyfflar gapar vanligtvis välfyllda affärer tomma. Den snö som föll för en månad sedan har ställt till problem för alla i distributionsledet. Att snöskyfflarna tog slut förra vintern kan jag ha viss fördragsamhet med, men att ingen affärsman hade fantasi nog att lägga upp rimligt stora lager inför denna vinter övergår mitt förstånd. Här har både tillverkare och detaljister missat chansen till lättförtjänta slantar. Till och med senaste decenniets stora affärssuccé Ö&B har missat detta.

Det rör sig knappast om några högteknologiska produkter. Vad kostar det att tillverka en lagom bukig plastform med en skyddande plåtkant kompletterat med ett träskaft?

När jag läste företagsekonomi för många år sedan förordade min skånske lärare följande nordiska arbetsfördelning: surmulna svenskar tillverkar i verkstan, lättsamma danskar bjuder på öl och smörrebröd och säljer, norrmän med sjöben fraktar prylarna på sina många fartyg.

Så här några decennier senare slår det mig att han glömde finnarna. Men det var långt före Nokia.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...