Fortsätt till huvudinnehåll

"Jag äter bara skinka och ägg"

Sven Tumba är död och alla medier har sina historier om den snacksalige och utåtriktade gamängen. Och visst var han unik som idrottsman; ishockeyspelare och fotbollsspelare med landslagsmeriter, vattenskidåkare och banbrytare för golfsporten i vårt land. Han var ett nationalmonument.

När Tumba lade rören på hyllan slog han sig på vattenskidor och turnerade land och rike runt med sitt sällskap. En klassiker är historien om när sällskapet kom till Motala en fin junikväll för en uppvisning i Motalaviken, men den slutade illa för legendaren som vurpade på det enorma skitberg som slickade ytan en bit utanför fyren (Detta var innan bygget av Karshults reningsverk). Jag har berättat historien tidigare (21 oktober 2010) och Tumba stod i timmar under hotellduschen.

Under 70- och 80-talen gjorde han åtskilliga besök på Motala Golfklubb. Vid ett tillfälle höll jag och en kund på att avsluta en sen lunch på Statts sommarmatsal när Tumba stormade in, följd av hustrun och en fotohandlare som hette Tommy Sjölin och som haft äran att hämta Tumba i Stockholm med sitt sportflygplan. Hovmästaren skred fram och föreslog inkokt Vätternröding. ”Nej, sa Tumba, jag vill ha skinka med ägg och stekt potatis eller hur Mona?” Hovmästaren och fotohandlaren trugade och tjatade om den ädla fisken både tre och fyra gånger men Tumba stod på sig. ”Jag äter inget annat än skinka och ägg”, sa han högt med adress mot vårt bord. Han hade inget till övers för de sociala konventioner som kräver att man äter ”fin mat” när man blir bjuden på hotell.

På kvällen var det dags för spel i nio hål och det var en stor skara som följde hans väg mellan greenerna och han spelade bra. Men på dåvarande 15:e hålet (145 meter) med i stort sett bara greenen som landningsyta gick bollen rätt ut i skogen till höger. Efter mycket letande hittades bollen och han kunde med viss möda chippa in den på greenen. ”Jag har hösnuva och nyste precis innan jag slog till. Hade aldrig missat annars”, deklarerade den glade Tumba och publiken förlät honom gärna.

På 80-talet vann han en Pro-Am i Motala som jag bevakade för Correns räkning. För övrigt en av de få tävlingar han vann som professionell. Bollgeniet Tumba hade märkligt nog svårt med puttarna.

Det var på ett annat plan han gjorde golfen de största tjänsterna. Det var han som låg bakom golfens stora expansion på 80-talet och han introducerade också proffsgolfen med Scandinavian Enterprise Open (föregångare till dagens Scandinavian Masters) och såg till att dåtidens stora stjärnor spelade tävlingsgolf i vårt land. Jag såg SEO på Vasatorp 1980 med en makalös sista rond av Greg Norman (64 slag) och två tävlingar spelades i Linköping 1981 och -82 där bland annat Seve Ballesteros var en av spelarna. Tumba överdrev kraftigt publiksiffrorna på tävlingarna men journalisterna återgav hans version utan att ifrågasätta siffrorna. Han var redan då en ikon i den svenska idrottsvärlden. Han startade också Tumba Line med produkter inom golfkläder och -klubbor men märket fick aldrig något riktigt genomslag på marknaden.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...