Fortsätt till huvudinnehåll

Efter kramar följer skilsmässa

Speedwayen fortsätter att ge rubrikstoff trots att säsongen är över. Beskedet att Jonas Davidsson saknas i nästa års lag måste ha fått supportrarna att sätta kaffet i vrångstrupen. Bara 14 dagar efter att förare och ledare stått på Stora torget och kramat varandra är skilsmässan ett faktum. Det går fort i speedway även utanför ovalen.

Correns motorskribent Peter Calén gör ett ambitiöst försök att reda ut vad som hänt mellan Jonas och lagledaren Stefan Andersson. Jonas Davidsson säger att han accepterar en lönesänkning och att Stefan Andersson spelade under täcket för att få Chris Holder till Duntis. Stefan Andersson säger att Piraterna omöjligen kunde matcha Jonas lönekrav. Någon ljuger men sanningen lär väl aldrig uppdagas.

Symbolvärdet i att ha Jonas i laget, som är uppvuxen på Duntis, kan inte överskattas. Får se om det avspeglar sig i publiksiffrorna nästa år.

Kanske är det bara gamla nostalgiker som jag som börjar yra om klubbkänsla vid dessa tillfällen. Inte bytte Bajdoff, Zamora, Ove Kindvall och Bosse Larsson klubbadress var och vartannat år. Numera snurrar inte bara speedwayförare runt som höstlöv i hård vind, det gör också fotbolls-, hockey- och bandyspelare. Detta är professionell idrott. Ett osentimentalt förhållande mellan anställda och arbetsgivare där föraren/spelaren väljer den arbetsgivare som erbjuder de bästa villkoren. Störst plånbok vinner serien. Men det är en balansgång på slak lina. Speedwayklubbar har gått i konkurs och andra har valt att frivilligt gå neråt i seriesystemet av ekonomiska skäl.

Jag kommer även i fortsättningen att följa Piraterna. Men det ska mycket till för att jag överger TV-fåtöljen. Canal Plus sändningar är utmärkta och ett av underhållningsmomenten är när Stefan Andersson fattar den svarta sorgtelefonen och ringer upp domaren för att skälla.

I eftermiddag styr vi mot Linköping och Kexburken. Hoppas att de blå fått fart på rören och kan tvåla till de småländska uppstickarna. Det blir nog storpublik för när vi köpte biljetter för tio dagar sedan fanns endast ett fåtal kvar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom