Fortsätt till huvudinnehåll

Kommunalrådet säger i en kommentar...


Jag vet inte hur många företagsnedläggningar eller personalminskningar jag varit med om som journalist. Jag har tappat räkningen, men när sådant sker tillhör det rutinen att ringa kommunens ansvariga politiker, oftast kallade kommunalråd, för en kommentar. Vederbörande svarar enligt mallen, beklagar dem som drabbas och försäkrar att allt ska göras för att minimera både skadeverkningar och antalet friställda. Detta är inget annat än ett spel för galleriet. Kommunledningen kan inte göra någonting för att ändra på företagsledningens beslut. Jag kan inte dra mig till minnes att något sådant skett.
Varför har det blivit så här? Jag tror jag har ett svar. Vi har blivit itutade att politiker ska kratta manegen för oss och fixa allt till det bästa. Visst har kommunstyrelsens ordförande, landshövding etc en viss makt men att påverka en företagsstyrelse, som fattar beslut i boaserade styrelserum långt bort ifrån de människor som berörs, förmår de inte.
Främsta exemplen är Luxor (Nokia), Electrolux och Dometic i Motala. När Toyota (BT) i Mjölby tvingades säga upp anställda i finanskrisens spår vintern 2009 tillsattes en utredning med landshövding Björn Eriksson och Östsams Jan Owe-Larsson men de åstadkom ingenting. Mjölbys bidrag till att lindra krisen var att tidigarelägga bygget av en väg från riksväg 32 till Sörby industriområde.
Men en ändring har skett. Den här typen av hurtiga politikeruttalanden har minskat. Om politikerna överhuvudtaget informeras så är det av artighetsskäl, inte för att de på något sätt är involverade i beslutsprocessen.
En politiker föll utanför mallen. När kvarnens ägare aviserade nedläggning av anläggningen på Magasinsgatan (2009-06-30)blev dåvarande kommunalrådet Monika Gideskog överraskad när Corren ringde och började omgående spekulera över nya användningsområden för byggnaden. Den artikeln tilltalade inte de anställda vilka svarade med nattliga, ilskna telefonsamtal till kommunalrådet som blev mycket ledsen över att ha blivit utskälld. Tilläggas kan att den 200 meter långa byggnaden står tom sedan något år.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...