Fortsätt till huvudinnehåll

Kommunalrådet säger i en kommentar...


Jag vet inte hur många företagsnedläggningar eller personalminskningar jag varit med om som journalist. Jag har tappat räkningen, men när sådant sker tillhör det rutinen att ringa kommunens ansvariga politiker, oftast kallade kommunalråd, för en kommentar. Vederbörande svarar enligt mallen, beklagar dem som drabbas och försäkrar att allt ska göras för att minimera både skadeverkningar och antalet friställda. Detta är inget annat än ett spel för galleriet. Kommunledningen kan inte göra någonting för att ändra på företagsledningens beslut. Jag kan inte dra mig till minnes att något sådant skett.
Varför har det blivit så här? Jag tror jag har ett svar. Vi har blivit itutade att politiker ska kratta manegen för oss och fixa allt till det bästa. Visst har kommunstyrelsens ordförande, landshövding etc en viss makt men att påverka en företagsstyrelse, som fattar beslut i boaserade styrelserum långt bort ifrån de människor som berörs, förmår de inte.
Främsta exemplen är Luxor (Nokia), Electrolux och Dometic i Motala. När Toyota (BT) i Mjölby tvingades säga upp anställda i finanskrisens spår vintern 2009 tillsattes en utredning med landshövding Björn Eriksson och Östsams Jan Owe-Larsson men de åstadkom ingenting. Mjölbys bidrag till att lindra krisen var att tidigarelägga bygget av en väg från riksväg 32 till Sörby industriområde.
Men en ändring har skett. Den här typen av hurtiga politikeruttalanden har minskat. Om politikerna överhuvudtaget informeras så är det av artighetsskäl, inte för att de på något sätt är involverade i beslutsprocessen.
En politiker föll utanför mallen. När kvarnens ägare aviserade nedläggning av anläggningen på Magasinsgatan (2009-06-30)blev dåvarande kommunalrådet Monika Gideskog överraskad när Corren ringde och började omgående spekulera över nya användningsområden för byggnaden. Den artikeln tilltalade inte de anställda vilka svarade med nattliga, ilskna telefonsamtal till kommunalrådet som blev mycket ledsen över att ha blivit utskälld. Tilläggas kan att den 200 meter långa byggnaden står tom sedan något år.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom