Fortsätt till huvudinnehåll

Högerjabb från Tranåshållet


Fredagsfrallan i Tranås tar nya journalistiska grepp som jag tycker är intressanta. Programledaren Jan Holmbom, näringslivsdirektör i Tranås och Boxholmsbo, kände i senaste upplagan på kommunalråden Anders Wilander (M) och Per-Arne Larsson (S)på pulsen. Det visade sig att politikerna har mer gemensamt än vad partibeteckningarna visar.

Efter att ha duckat för de inledande frågorna om personlig makt inledde Wilander med en lätt högerjabb där han konstaterade ”att i Tranås har vi demokrati men i Boxholm är det bara en som bestämmer”, men senare i programmet var de ense om allt väsentligt. Det gick så långt som att Holmbom sammanfattade att Wilander var sosse och Larsson moderat.

På sätt och vis kan man säga att Wilander har mer gemensamt med sin granne 15 kilometer norröver än med sina moderata borgarrådskolleger i huvudstaden.
Båda var djupt oroade över ungdomsarbetslösheten, såg med viss oro över den växande klyftan mellan storstäder och landsorten, var riktigt bekymrade över de minskande befolkningssiffrorna och konstaterade att det nuvarande skatteutjämningssystemet inte fungerar särskilt bra. ”Varför ska vi utbilda ungdomar till dryga kostnader som sedan flyttar till storstäderna”, undrade Wilander och det var det påståendet som fick Holmbom att fråga om inte det var lite sosse i Wilander trots allt. Fler invånare är nödvändigt för att behålla skattekraften och den kommunala och kommersiella servicenivån, blev svaret.

Varför är det så? ”I storstäderna bor det mest folk och där bor också de flesta politikerna”, sa Wilander flera gånger. Han kunde lika gärna sagt att partitopparna sitter i Stockholm och att det är de som bestämmer oavsett partifärg.
Detta radioprogram bekräftar bara vad jag funderat över efter många år som kommunreporter i västra länsdelen. De etablerade partierna är överens om det mesta om barn- och äldreomsorg, gator, vägar och skolor. Det är bara kristdemokraterna som skiljer ut sig med vårdnadsbidrag och fler familjedaghem. 

Mellan Mjölbys socialdemokrater och moderater finns en skillnad när det gäller investeringar i fritidsanläggningar som simhall, ishall och idrottshall där moderaterna bromsar med hänvisning till ekonomin. Om flera andra tunga investeringar som Resecentrum har partierna varit ense och alla är måna om industri, handel och arbetstillfällen.

Därför är det inte så viktigt vilket parti som besätter posten som kommunstyrelsens ordförande. Personen är viktigare. Helst en lagom karismatisk person, kunnig på många olika plan, brett kontaktnät och som kan ta diskussioner med folket på gatan och få den egna personalen med sig. En pedagog som både kan lyssna och förklara. Var man nu ska finna en sådan godbit?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...