Fortsätt till huvudinnehåll

Bortamatch för militären i Ödeshög

Så här stor publik har det inte varit i hallen sedan Hallins IF och Vadstena HF spelade seriefinal på 70-talet.
Försvarets miljösamordnare Folke Borg intervjuas av radioreporter.

400 personer på plats och stämning som en handbollsmatch. Och det var ingen tvekan om vilket som var bortalaget. Gårdagens möte i Lysingsskolans sporthall blev en mäktig manifestation mot militärens skjutningar i sjön. En majoritet ville att skjutningarna ska upphöra överhuvudtaget. Omsorg om dricksvattnets kvalitet och bullerfrågor dominerade.

Åhörarna fick veta att militären bantat sitt ursprungliga förslag på 80 skjutdagar om året till 50. Det är ändå en avsevärd höjning från dagens 20. Det handlar i första hand om skjutningar med JAS 39 Gripen och SK 60. Det är heller inte uteslutet att utländsk militär kan öva över Vättern. Såtenäs stabschef Håkan Johansson hävdade att Vättern var nödvändig som övningsplats om försvaret ska klara de uppgifter som statsmakten ålagt dem.

”Vi kan inte ta på vårt ansvar att skicka ut dåligt utbildade piloter vid internationella insatser i skarpt läge,”, förklarade stabschefen. Ingen lyssnade.

En sak slår mig vid mötet. Varför har försvaret så svårt att hävda sina intressen? Ingen av de närvarande militärerna var några estradörer precis. Lika valhänta är de i sina kontakter med massmedia. Det intrycket fick jag vid förra årets debatt om varför försvaret vill slopa vindkraftverk i en radie runt fyra mil kring Malmslätt, och det förstärktes vid gårdagens möte i Ödeshög. Misstron hängde som en Lützendimma i hallen när militärerna tog till orda.

Men den civilklädde miljösamordnaren, Folke Borg, höll färgen bra, härdad som han är efter flera möten med Breviksgruppen på andra sidan Vättern.

Varför ska försvaret utöka sina skjutningar över Vättern när hela försvaret nedmonterats under de senaste tio, tjugo åren? I Östergötland fanns förr två flygflottiljer och fyra regementen men idag återstår bara ett regemente och en flygflottilj. I flottan finns inga större fartyg än Stridsbåt 90. Jag misstänker att aktiviteterna över Vättern är till för att underlätta Saabs försök att sälja Gripen utomlands. En av gårdagens talare var inne på samma linje och belönades med kraftiga applåder.

En bonde från Brevik anklagade militären för att blanda sanningar, halvsanningar och rena lögner när det gäller bullersiffrorna, 70-90 db, som för övrigt är uppskattade värden, inte uppmätta.
Det svenska försvaret krymper drastiskt och varför måste det som återstår ha sin tummelplats i Vättern, den av landets stora sjöar som har den högsta vattenkvaliteten? Frågan ställdes igår men fick inget egentligt svar. Enligt Folke Borg finns ingen alternativ skjutplats i utredningen. Varför ska vi sluta skjuta i Vättern när vi gjort det i 50 år var hans inställning.

Samtliga närvarande kommunalråd från Motala, Ödeshög och Vadstena var emot militärens planer men kommunerna är inga beslutsfattare i ärenden av denna dignitet. De kan möjligen påverka sina kolleger på riksplanet.

Mycket återstår av beslutsprocessen. Först hösten 2013 fattar regeringen beslut.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom