Fortsätt till huvudinnehåll

Välkomna till jubileumsbloggen


Idag är det två år sedan jag startade min blogg och jag ska försöka sammanfatta dessa år. Premiärbloggen handlade om Draknästet ett teveprogram där tuffa investerare gjorde tummen upp eller ner för förhoppningsfulla uppfinnare. Sedan följde inslag om kommunalpolitik, golf, hockey eller fotboll, ekonomi eller minnen från min uppväxttid i Motala. Ofta blir jag inspirerad av vad jag läser i morgontidningen och det är inte så konstigt med tanke på att jag är gammal tidningsmänniska. Jag skriver gärna på morgnarna då hjärnan är utvilad. En skillnad mot förr i tiden då jag randade lättare på kvällarna.

Hur många läser min blogg? De första 21 månaderna var det mellan 30-40 läsare per dag eller sidvyer som blogspots statistiksida föredrar att kalla det. Den allra mest lästa är den som jag skrev om Enslingen på Fjuk, Erik Zetterblad, som jag träffade två gånger för över 50 år sedan. Dags dato är det 262 läsare som läst historien om den säregne mannen som tillbringade 54 år på den lilla ön i Vättern. Överhuvudtaget är det minnen från Motala som lockat flest läsare. På tredje plats kommer texten om Boxholms avlidne kommunalråd, Svante Larsson.

En markant förbättring av dessa siffror skedde när Östgötatidningen skrev om mig i januari. Det handlar om en fördubbling av dessa siffror. Så kom inte till mig och påstå att papperstidningens tid är ute.

Hur långt ska man skriva? Mina första texter var förhållandevis korta – upp till 2 000 tecken – men senare har de överlag blivit längre. Och jag som alltid sagt att det är jobbigt att läsa långa texter på skärmen. Men tycker ändå att 2 000 – 2 500 tecken är idealet. För långa texter riskerar att inte bli lästa.

Statistiken bjuder på andra överraskningar. Den senaste månaden har bloggen haft 1 792 svenska läsare, 868 från USA och 24 från Ryssland. Det är inte utan att jag funderar över dessa utländska läsare. Vad kan intressera amerikaner i mina reflektioner från mitt hörn av Östergötland? Enda förklaring är att det rör sig om svenskar som är bosatta utomlands och har någon anknytning till Östergötland, eller studenter som läser svenska.
Hör gärna av er och berätta vilka ni är och vad ni sysslar med. Jag finns på anders-jakobsson@bredband.net

Väl mött även i fortsättningen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...