Fortsätt till huvudinnehåll

Vem behöver värma upp?



Alla golftränare predikar vikten av goda förberedelser. Helst ska man värma upp så länge att man hinner slå alla typer av slag. Men det är kanske en myt. Världsettan Rory McIlroy kommer elva minuter före start på finaldagen av Ryder Cup och spelar skjortan av jänkarnas bäste, Keegan Bradley. Sex birdies och en bogey på 17 hål. Ja, ni har väl läst om hur nordirländaren missade starttiden på Medinah.

McIlroys start gav Europa det självförtroende som behövdes för att vända ett omöjligt fyrapoängs underläge till seger med 14,5-13,5. Jag började titta vid 20-tiden utan några större förhoppningar men timmarna gick och det blev alltmer blått i rutan. Kanske, kanske kunde det gå vägen. En riktig nagelbitare ända till Martin Kaymer kunde sätta den förlösande putten på 18:e.

Jag vet inte hur många gånger Zachrisson påpekade att spelarna i de fyra sista bollarna inte tagit en poäng under de två första dagarna.

Noterbart är att Tiger Woods inte tog en poäng under tre dagars spel. Tiger Woods är fortfarande en duktig spelare men magin och det sagolika självförtroendet är som bortblåst. Till slut gav han upp och skänkte Molineri den sista meterlånga putten. En betydelselös gest men ändå olik amerikansk mentalitet. Tigern lär aldrig hota Jack Nicklaus rekord i antalet vunna majors.

Undrar hur delaktig Peter Hansson kände sig i glädjeyran? Inte en poäng på två försök. Elitidrottsmän gillar inte att tala om hedersamma förluster men det var en sådan Peter råkade ut för mot Jason Duffner. Deras match visades knappast i rutan men amerikanen spelade drömgolf första tio med sex birdies. Andra halvan spelade Peter riktigt bra och fick ge sig först på 18:e.

Zachrisson tyckte att Olazabal borde spelat Hansson mer under fredagen och lördagen. Han sa att andra faktorer än rent sportsliga avgör vilka som får spela eller inte. Spelarnas agenter trycker på och TV-bolagen vill ha med så många britter som vanligt. Och i det rävspelet faller blyga svenskar till föga. Hur som helst; med facit i hand är det svårt att kritisera kaptenen.

Göran Zachrisson påpekade att Ryder Cup är världens tredje största idrottsevenemang. Jag vet inte om man räknar i publik, antalet TV-tittare eller omsättning. Under alla omständigheter är matchspel den roligaste tävlingsformen. En vanlig 72-hålstävling kan bli tråkig även för en inbiten golffantast.

I morgon kväll kör Piraterna SM-final mot Elit Vetlanda på Dunteberget inför inte fullt så många TV-tittare. Om det nu går att genomföra matchen efter allt regn som fallit och som förväntas falla. Snart börjar väl Piraterna tjata om en hall också.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En försvarsbjässe från Storgatan

År 1990 utsåg regeringen generallöjtnant Åke Sagrén till arméchef. Ett av hans första uppdrag som nyutnämnd var en inspektion på Kvarn. Eftersom jag bott granne med Åke Sagrén på Storgatan 21 A i Motala frågade jag dåvarande redaktören för Correns lördagsläsning, Åsa Christoffersson, om jag fick göra ett knäck. Åke Sagrén växte upp i en tvårummare med två bröder. Fadern var svarvare och anställd på centrala torpedverkstan som alla andra pappor i trappuppgången, och hemvärnschef i Motala under kriget. Mamman hette Annie och var husets snällaste tant. Familjen hade djupa Motalarötter. Åkes farfar drev häståkeri och hade en liten gård i Gamla Stan. Åke berättade att han gjorde sällskap med sin far när hemvärnet gick vakt på Strömbron under kriget. Medlemskapet i hemvärnet var det enda fritidsnöje han tilläts ha. Åke och hans bröder fick inte spela fotboll med de andra grabbarna på gården, all fritid gick åt till studierna. Min äldre bror berättade att den blivande arméchefen g...