Fortsätt till huvudinnehåll

Odla grönkål i ishallarna



I debatten om ishockeyn i allmänhet och Leksand i synnerhet har tre huvudriktningar utkristalliserat sig.
* 1)  De enögda fanatikerna som skiter i allt utom att LIF går upp. De har inte orkat sätta sig in i alla turer med rekonstruktioner, affärer med kommunen och Leksands Sparbank.
2)   De idrottsintresserade som gärna ser att Leksand återkommer i elitserien men börjar tycka att penningrullningen gått för långt och att ishockeyn tar för mycket i anspråk av de gemensamma resurserna.
3)   Idrottshatarna. De ser helst att ishockeyn och deras utövare sätts på fångvårdsanstalt. Helst Säters fasta. Och att ishallarna byggs om till växthus för ekologiskt odlad grönkål.

Framtiden får utvisa vem som har rätt. Kanske går det att finna en rimlig medelväg?

Leksands kommunchef Göran Wigert tyckte inte att hans synpunkter kom fram i UG och har skrivit själv i Idrottens Affärer. Avslutningen lyder så här:
”Ett system där lagen riskerar att åka ur högsta serien innebär stora risker även för kommunerna som i de flesta fall står med stora åtaganden i landets elitidrottsanläggningar.
Med de stora risker som finns är det också svårt för banker och andra finansiärer att investera i anläggningarna utan någon form av kommunal säkerhet.
Jag är egentligen inte för en sluten högsta liga, men ser stora svårigheter med finansieringen av arenorna om inte lagen spelar i högsta serien.”

Här låter Göran Wigert som vilken klubbledare som helst som pläderar för en stängd elitserie. Och det är kanske sammanblandningen av olika roller som är grundproblemet i Leksand.

Som vanligt är de stora länderna i Europa före. När Chelsea- Manchester United möttes i CHL-finalen 2008 hade två lagen tillsammans skulder på 20 miljarder kr. Spelarna bekymrade sig knappast över det. Men någon gång går det kanske för långt? Men var inte för säker på det. Av de lag som spelade i Englands högsta fotbollsserier på 1920-talet finns 97 procent kvar idag.

Världens 100 största företag har inte haft det lika lätt. Under samma period har nästan hälften försvunnit. De borde ha skaffat sig en supporterklubb.

Eller en välvilligt inställd kommunstyrelse.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...