Fortsätt till huvudinnehåll

Tillfället gör tjuven




Ni har väl knappast undgått historien om Tuula Lavikkala, Gävlekvinnan som förskingrade 20 miljoner kr för sin arbetsgivare, Borgarskolan. Det började i liten skala – 1 500 kr 2006 – för att öka till 8,5 miljoner kr 2012. Ironiskt nog var Tuula ansedd som expert på redovisningssystemet och höll kurser för andra skoladministratörer.

Tidskriften Fokus berättar om hur hon gick tillväga. Ett inköp på 100 muffins attesterades av beställaren och fakturen gick till Tuula för betalning. Men hon ändrade summan från 1 000 kr till 10 000 kr och dirigerade utbetalningen till ett av de sju konton hon disponerade i eget namn. Så fortsatte ruljangsen år efter år med allt större belopp. Samtidigt blev skolans underskott allt större år från år, vilket förklarades med vikande elevunderlag och höga it-kostnader. Ingen ordentlig analys gjordes.

När upptäckten var gjord fick revisionsfirman Ernst & Young göra en utredning. Deras slutsats var att redovisningssystemet var bristfälligt, ingen annan tjänsteman hade insyn och chefsbyten på rektorsstolen och skolförvaltningen hade givit Tuula det handlingsutrymme hon behövde. Tillfället gör tjuven.

”Om man inte märker att mellan tio och tjugo procent av omsättningen försvinner är det mycket märkligt, jag har aldrig sett något liknande”, säger revisorn.

Den misstänkta försvann den 12 november 2012. Polisen misstänker att hon gömmer sig i Europa men hennes anhöriga tror att hon tagit sitt liv.

Den här historien har stora likheter med en förskingring som inträffade på ett företag i Skänninge för 20 år sedan där en trotjänare försnillade ett sjusiffrigt belopp under flera års tid. Bedrägerier av olika storlek behandlas inte så sällan vid tingsrätterna men denna var extra pikant eftersom hennes make var polisbefäl.

Hon hade, precis som i Gävle, hittar en lucka i företagets redovisningssystem som utnyttjades systematiskt. Det började med ett mindre belopp för att så småningom accelerera våldsamt innan avslöjandet. Hela familjen inklusive barnen levde lyxliv. Förundersökningsprotokollet var fullt av strippar från American Express: hotellvistelser, möbelinköp, utlandsresor, bilinköp, trädgårdsmaskiner, motorcyklar och den vuxne sonen drev ett rallyteam. En ekonom räknade ut att för att leva på denna nivå lagligt måste hushållet ha en årlig disponibel inkomst på tre miljoner kr.

Skänninge är en liten stad och omgivningen noterade excesserna, särskilt sonens rallybil stack ut. Om någon vågade fråga hade kvinnan ett färdigt svar. Hon hade ärvt pengar av sina föräldrar. Polisen undersökte också detta påstående och det visade att behållningen i dödsboet var 6 000 kr.

Kvinnan åtalades för grov trolöshet mot huvudman och Mjölby tingsrätt dömde henne till fängelse. Hon var mycket samarbetsvillig under utredning och rättegång. Hon sa att hon kände en befrielse när denna vanvettiga karusell stoppades. Den enda förklaring hon lämnade var att hon själv var uppvuxen under knapphändiga omständigheter och att hon ville ge sina barn ett bekvämt och innehållsrikt liv.

Några månader senare åtalades hennes make för häleri och den rättegången följde jag. Hans försvarslinje var att han var ovetande om vad hustrun hållit på med och att han var en ekonomisk idiot som aldrig befattade sig med hushållets ekonomi, vilket åklagaren hade svårt att tro på. Hustrun medverkade som försvarsvittne och stöttade sin make till hundra procent.

Domstolen gick en medelväg och dömde honom till häleriförseelse vilket är ett bötesbrott. Han fick behålla jobbet men fråntogs tjänsten som befäl.

När jag går igenom mina klipp och anteckningar inställer sig frågan: hur stort är mörkertalet?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...