Fortsätt till huvudinnehåll

Tillfället gör tjuven




Ni har väl knappast undgått historien om Tuula Lavikkala, Gävlekvinnan som förskingrade 20 miljoner kr för sin arbetsgivare, Borgarskolan. Det började i liten skala – 1 500 kr 2006 – för att öka till 8,5 miljoner kr 2012. Ironiskt nog var Tuula ansedd som expert på redovisningssystemet och höll kurser för andra skoladministratörer.

Tidskriften Fokus berättar om hur hon gick tillväga. Ett inköp på 100 muffins attesterades av beställaren och fakturen gick till Tuula för betalning. Men hon ändrade summan från 1 000 kr till 10 000 kr och dirigerade utbetalningen till ett av de sju konton hon disponerade i eget namn. Så fortsatte ruljangsen år efter år med allt större belopp. Samtidigt blev skolans underskott allt större år från år, vilket förklarades med vikande elevunderlag och höga it-kostnader. Ingen ordentlig analys gjordes.

När upptäckten var gjord fick revisionsfirman Ernst & Young göra en utredning. Deras slutsats var att redovisningssystemet var bristfälligt, ingen annan tjänsteman hade insyn och chefsbyten på rektorsstolen och skolförvaltningen hade givit Tuula det handlingsutrymme hon behövde. Tillfället gör tjuven.

”Om man inte märker att mellan tio och tjugo procent av omsättningen försvinner är det mycket märkligt, jag har aldrig sett något liknande”, säger revisorn.

Den misstänkta försvann den 12 november 2012. Polisen misstänker att hon gömmer sig i Europa men hennes anhöriga tror att hon tagit sitt liv.

Den här historien har stora likheter med en förskingring som inträffade på ett företag i Skänninge för 20 år sedan där en trotjänare försnillade ett sjusiffrigt belopp under flera års tid. Bedrägerier av olika storlek behandlas inte så sällan vid tingsrätterna men denna var extra pikant eftersom hennes make var polisbefäl.

Hon hade, precis som i Gävle, hittar en lucka i företagets redovisningssystem som utnyttjades systematiskt. Det började med ett mindre belopp för att så småningom accelerera våldsamt innan avslöjandet. Hela familjen inklusive barnen levde lyxliv. Förundersökningsprotokollet var fullt av strippar från American Express: hotellvistelser, möbelinköp, utlandsresor, bilinköp, trädgårdsmaskiner, motorcyklar och den vuxne sonen drev ett rallyteam. En ekonom räknade ut att för att leva på denna nivå lagligt måste hushållet ha en årlig disponibel inkomst på tre miljoner kr.

Skänninge är en liten stad och omgivningen noterade excesserna, särskilt sonens rallybil stack ut. Om någon vågade fråga hade kvinnan ett färdigt svar. Hon hade ärvt pengar av sina föräldrar. Polisen undersökte också detta påstående och det visade att behållningen i dödsboet var 6 000 kr.

Kvinnan åtalades för grov trolöshet mot huvudman och Mjölby tingsrätt dömde henne till fängelse. Hon var mycket samarbetsvillig under utredning och rättegång. Hon sa att hon kände en befrielse när denna vanvettiga karusell stoppades. Den enda förklaring hon lämnade var att hon själv var uppvuxen under knapphändiga omständigheter och att hon ville ge sina barn ett bekvämt och innehållsrikt liv.

Några månader senare åtalades hennes make för häleri och den rättegången följde jag. Hans försvarslinje var att han var ovetande om vad hustrun hållit på med och att han var en ekonomisk idiot som aldrig befattade sig med hushållets ekonomi, vilket åklagaren hade svårt att tro på. Hustrun medverkade som försvarsvittne och stöttade sin make till hundra procent.

Domstolen gick en medelväg och dömde honom till häleriförseelse vilket är ett bötesbrott. Han fick behålla jobbet men fråntogs tjänsten som befäl.

När jag går igenom mina klipp och anteckningar inställer sig frågan: hur stort är mörkertalet?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom