Fortsätt till huvudinnehåll

Industrihistoria i Motala






Genom en god väns försorg fick jag tillfälle att läsa denna bok om Electrolux 86-åriga historia i Motala. Från starten av kylskåpsfabriken Arctic 1925 till den sorgliga nedläggningen en vårdag 86 år senare. Författaren Åke Svensson, en välkänd och välrenommerad fotograf i Motala, har berättat ett stycke industrihistoria.

Åtskilliga Motalabor har under åren gjort ett och annat arbetspass på någon av Elux båda fabriker. Elux var ofta den första anhalten i arbetslivet efter skolans slut. På sidan 155 ser jag t ex min gamle klasskamrat från realskolan, produktionsteknikern Kjell ”Bullen” Lindholm på en bild i ödsliga verkstadslokaler.
Boken innehåller åtskilliga bilder, texter om produktlanseringar, nya produktionsmetoder, fabriksinvigningar och jubileum i form av fyra miljonte spisen som lämnar bandet, samt ett och annat personporträtt på chefer och trotjänare på golvet. Det är inte lätt för en utomstående att hänga med i alla turer. Företagets svårigheter att finna nya medarbetare 1987 får stort utrymme. Lite ironiskt så här efteråt med facit i hand.

Boken ger inget svar på frågan varför koncernledningen valde att lägga ner i Motala och innehåller ingen analys av de olika turerna fram till dödsdatum eller utfasningen som det kallades. Näringslivets förmåga att hitta eufemismer är skrämmande kreativ.

Den som fick administrera nedläggningen från 2006 var Ola Forslund som jag lärde känna på Luxor på 70-talet. Han är en välkänd företagarprofil i Motala efter tjugotalet år som IT-företagare (FogData). Om han inte var medveten om sitt uppdrag från början så blev han varse det efter hand. Min teori är att nedläggningsbeslutet i praktiken var fattat när Forslund tillträdde och att varningsklockor ringde redan i mars 2005 när Forslunds företrädare Henrik Håkansson lämnade sin post brådstörtat.

Efter första varningstecknet i personaltidningen 2005 duggade varningarna allt tätare och i december 2008 kom tecken om ytterligare besparingsåtgärder på grund av finanskrisen. I januari 2010 kom så fattades beslutet att sista spisen skulle ”fasas ut”. Ett år tidigare hade Dometics ledning beslutat att kylskåpstillverkningen skulle flyttas till USA.

På 1960-talet dominerades Motalas arbetsliv av stora industrier som Elux, Luxor, Torpedverkstan och Motala Verkstad. Idag finns endast det senare kvar i reducerad form. Varför utvecklingen blivit så här får skarpare hjärnor än min förklara, men Motala står pall och snart öppnar den efterlängtade bron som ska avlasta trafiken i innerstan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...