Fortsätt till huvudinnehåll

De klagande krögarnas kör



Fastighetsverket vill ha fler besökare till slottet. Foto. JARL ASKLUND

Under min Vadstenatid på 70-talet var hamnschweizeriet en populär mötesplats. Att sitta hos Göta och Åke med en kopp kaffe och en mazarin och titta på båtar och förbipasserande var ett billigt och uppskattat nöje. Jag tror att fler än jag saknat serveringen på senare år.

Nu skriver MVT att Statens Fastighetsverk och kommunen har planer på att bygga ett nytt hamnkontor i en byggnad som också ska innehålla en restaurang eller en servering. Så långt allt väl och en åtgärd som nog uppskattas av en majoritet av Vadstenaborna och ortens många turister.

Men inte alla invånare. Några av stans restaurangägare, dock inte alla, har skrivit till kommunen och beklagat sig över ökad konkurrens och sådant ska inte en kommun syssla med. Men kommunens ledning verkar vara besluten att genomföra byggplanerna med hänvisning till turismen. Om allt går enligt planerna är byggnaden klar till sommaren 2015. Heja Vadstena kommun och Jan Sundström! Stå på er.

Kommunen måste ha ett vidare perspektiv än krögarnas vars horisont sällan når högre än till innehållet i den egna kassalådan. Och vad är det som hindrar att någon av krögarna lägger ett anbud för att driva restaurangen?

MVT har varit i kontakt med klagoskrivelsernas författare men ingen vill utveckla sina synpunkter i tidningen. Tror jag det. Vem vill ge girigheten ett ansikte?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer