Fortsätt till huvudinnehåll

Seriös undersökning eller skattekvirr?



Ett säkert vårtecken är den – Svenskt Näringslivs serietabell över kommunerna. Trots att undersökningen är en partsinlaga får den stort utrymme i regional och lokal press och har blivit något av en institution.

Bristen på konkretion irriterar mig. Att företagare i Mjölby klagar på hög bygglovsavgift, lång handläggningstid för densamma och att byggprojekt aldrig startar köper jag, men hur mäter man allmänhetens attityd till företagsamhet liksom massmedias? Mjölby kommun är väl ingen tidningsutgivare? Förresten har Corren en företagsvänlig attityd. Så fort ett kafé byter ägare, och det gör de ofta i den branschen, uppmärksammas detta med en helsida där ägaren få orera om vilka kulinariska upplevelser som väntar kunden i form av kanelbullar eller kokostoppar. Eller räknas inte det? Eller handlar det om att redaktörn inte bockar tillräckligt djupt för stans ledande företagare när de möts på Systembolaget.

När kommunens företrädare ombeds kommentera är attityden defensiv. ”Vi är ännu i startfasen för att förbättra servicen till företagen på alla berörda förvaltningar och tar till oss synpunkterna” säger näringslivschefen Eva Rådeström till Corren. Och så kommer det att låta nästa år också.

Sist jag skrev om undersökningen var 2008 eller 2009. Dåvarande kommunchefen visste att resultatet var fördelaktigt för Mjölby och låg på mig för att jag skulle besöka en presskonferens med deltagande av självaste regionchefen Christer Mård. Jag begrep inte mycket av undersökningen då heller och det slutade som vanligt med att vi diskuterade ishockey och LHC över kaffet och tårtan.

För mig har den här undersökningen inte större värde än det skattekvirr som småföretagare i alla tider underhållit varandra med vid groggbordet. Men ett antal av Svenskt Näringslivs tjänstemän hålls väl sysselsatta under vintern och våren.

Förresten, om man nu ska lägga någon vikt vid undersökningen är väl plats 96 för Mjölby inte så dåligt. Det är på övre halvan och där ligger varken Mjölby AI eller Mjölby Hockey för närvarande.

So long, folks. Nu väntar City Gross. Ett företag beläget i Mjölby kommun.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.