Fortsätt till huvudinnehåll

Kohandel i Mjölby



För två veckor sedan dristade jag mig till en liten tippningstävling kring uppsättningen av det lag som ska styra Mjölby de närmaste fyra åren. Nu är facit här.

 Jag prickade rätt när de gäller Pelle Gustafsson som ordförande i den nya tekniska nämnden men missade Elisabeth Moborg som ny ordförande i kultur- och fritidsnämnden efter Göran Westerberg. Återstår att se om Elisabeth har samma vurm för hockey som företrädaren. Kanske får Mjölby Hockey en obehaglig överraskning nästa gång de kommer till Stadshuset och visar upp sin tomma plånbok.

Ellinor Karlsson som ny ordförande i miljönämnden efter Jan-Olof Dahlström överraskade men Ellinor är en trägen partiarbetare i kommunpolitikens vingård. Röker Ellinor? Vet inte, men Kungshögaskolan slipper nog inga inspektioner.

Socialdemokraterna släpper ogärna ifrån sig några ordförandeposter men byggnads- och räddningsnämnden leds i fortsättningen av Anders Steen©.. Den välbyggde lantbrukaren var ordförande i miljönämnden 2006-2010, på den tiden när Alliansen fortfarande hängde ihop, om nu någon minns det. Steady as a rock!

Vid sådana här tillfällen brukar man utse vinnare och förlorare och centern hör definitivt till den förra kategorin. En vice ordförandepost i kommunstyrelsen och en ordförandepost i en tung nämnd. Bra utdelning för ett parti som fick 7,5 procent av rösterna och har hela tre mandat i fullmäktige.

På Erlanders och Hedlunds tid kallades sånt för kohandel.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.